Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Företaget Dramatify tillhandahåller en tjänst för TV- och filmproduktions-bolag att hantera kommunikation och information kring sina produktioner med hjälp av mobiler och datorer oavsett var de befinner sig. De upplever långa responstider för sin webbapplikation och gav som förslag att studera lagring av produktionsdata i cache. För att lösa problemet har en under-sökning av tidigare arbeten inom området och lämpliga tillämpningar för att implementera, testa och analysera prototyper som lagrar data i cache.Resultatet blev en prototyp för klient respektive server med strategin att lagra varje produktion styckvis i cache. För att testa prototyperna skapades en implementation av automatiska tester som lagrade mätdata om relate-rad prestanda till cache för sidanrop från webbapplikationen i olika en-heter och webbläsare. En analys av mätdata gjordes och det visade sig att klientprototypen var 32 procent snabbare och serverprototypen 21 procent snabbare jämfört med Dramatifys implementation..

Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Det finns många faktorer som påverkar kvaliteten på styrelsens arbete. Tidigare forskning har funnit ett negativt samband mellan värdering av företag och antal styrelsemedlemmar. Då det finns en avsaknad av liknande studier på den svenska marknaden avser denna studie att undersöka sambandet mellan styrelsestorlek och värdering av företag. Vi undersöker 203 bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic under perioden 2011-2013 med hjälp av en regressionsanalys. I motsättning till majoriteten av tidigare forskning finner vi ett positivt samband mellan styrelsestorlek och värdering, mätt som Tobin?s Q, för företag listade på Nasdaq OMX Small Cap.

Syftet med uppsatsen är att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förändringar i arbetssättet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen på småaktiebolags trovärdighet efter reformen har förändrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvägagångsätt med en abduktiv ansatsanvänts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter från en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och två myndigheter.Resultat:De främsta slutsatser som dragits är att kreditgivares arbetssätt inteförändrats i den omfattning som förväntats. Myndigheternasarbetssätt har däremot påverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter på ett annorlunda sätt. Efterreformen är det inte trovärdigheten till bolag som förändrats, utantill de sammanställda räkenskaperna..

Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete är viktigt inom alla bolag med långsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvärderats utifrån två områden som genom tidigare forskning påvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och där vidare forsk-ning har efterlysts. De två områdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvändning vid strategiarbetet. En övergripande fråga har formulerats utifrån det valda huvudområdet och därefter har två underliggande frågor formulerats utifrån de två valda delområdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frågan.

Bakgrund och problemdiskussion: Bolagsstyrningsfrågor har tilldragit sig alltmeruppmärksamhet i samband med både nationella och internationella företagsskandaler. Dettahar bland annat resulterat i den amerikanska lagen, Sarbanes Oxley Act (SOX), där den störstaförändringen från tidigare lagstiftning är de ökade kraven på rapportering avseende deninterna kontrollen. Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera statliga organisationerutvecklat en egen variant, Koden. Det svenska regelverket ställer bland annat krav på att enrapport avseende den interna kontrollen skall författas årligen av alla de bolag som ärnoterade på Stockholmsbörsen med en omsättning som överstiger 3 Mdr kr. De flesta bolagenfår idag hjälp av sina revisorer med att upprätta rapporten som skall ingå som en del avföretagets Bolagsstyrningsrapport.Syfte: Uppsatsens primära syfte har utformats till att beskriva innehållet i Bolagsstyrningsrapporternaavseende den interna kontrollen.

Vårt syfte med denna uppsats är att få ökade kunskaper om obelånade företag samt definiera och precisera de faktorer som påverkar denna kapitalstruktur. Vi har valt att avgränsa vår undersökning till självfinansierade företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har inte studerat företag i utvecklingsstadiet, bolag inom forskning och utveckling samt investmentbolag. För att fördjupa oss i varför företagen väljer att vara obelånade har vi valt att göra undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen består av en fallstudie som innefattar sex företag: Clas Ohlson Fagerhult, H&M, NEA, Rottneros och Svedbergs.

Studien har undersökt huruvida insynspersoner i svenska bolag tar till vara på den möjlighet till överavkastning som uppstår på grund av informationsasymmetrin mellan insynspersoner och utomstående. Vidare studeras utomståendes möjlihet att göra överavkastningar genom att analysera publicerad information rörande insynshandeln. Resultatet visar på att överavkastning är förekommande, samtliga eventfönster visar på överavkastning för köptransaktionerna. Säljtransaktionerna däremot ger vagare signaler och en mer ingående analys måste genomföras för att kunna använda sig av informationen. Analysen visar på att transaktionsstorleken är av störst vikt för uppmätt överavkastning, men även bolagets storlek är av betydelse.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.

Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.