Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidigare år förhåller sig till lek och lärande. Jag vill också undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lärande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill även se om lärarnas förhållningsätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lärarna i förskolan och skolan. Forskning säger att lek är en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lärt sig. De kan också genom leken få ett ökat självförtroende och de kan genom leken ?prova på? det som kan vara svårt och öva utan att de känner att det blir fel.

Denna undersökning är en analys av hur lärare på konkret didaktiskt sätt kan arbeta med invandrarfientlighet, men framförallt islamofobi i skolan. Resultatet av undersökningen kommer att visa att invandrarfientlighet fortfarande är ett stort problem i Sverige och att både media med internet i spetsen har en stor roll i förmedlandet av denna bild. I skolan är kunskapen om hur man arbetar med denna problematik väldigt bristfällig, speciellt när fokus ligger på islamofobi. Ett antal stiftelser och organisationer arbetar med att få fram mer utbildningsmaterial för lärare som ska förenkla arbetet med denna problematik..

Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares inställningar till grupparbete som arbetsform i skolan då forskning visar att grupparbete minskar medan samhället i stort går i motsatt riktning och förespråkar kollektivt grupptänkande. Vår undersökning baseras på fyra grundpelare: lärarens inställning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lärarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i två norrbottniska kommuner, där vi intervjuade fyra lärare vardera. I ena kommunen arbetade lärarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare år. Vi har använt oss av kvalitativ intervju som informationsinhämtande metod.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga..

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK..

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.