Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur behandlare upplever, tänker och berättar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad påverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?Vår undersökning gäller både behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid på särskilt anvisad plats och eller med ett särskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis när man diskar eller åker bil, där man som personal inte har ett annat syfte än att interagera och relatera. För att få fram de anställdas upplevelser av detta så har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har använt symbolisk interaktionism som teori för analysen då det är interaktion mellan människor vi fokuserar på, med fokus på behandlaren.Vi har funnit att det inte går att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig då man blir genomskådad om man följer en mall och inte är sig själv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som består i en plan att skapa förändring hos ungdomarna.Något som visade sig vara väldigt betydelsefullt för samtalet är i vilket rum det utspelar sig.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier.Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Att minska människans klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar på hur en minskad bilanvändning är starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. Då det inom samhället finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartläggningar där likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte är således att kartlägga likheter och skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan familjer med barn i hushållet och familjer utan barn i hushållet.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Denna studie syftar till att titta på bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts.Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

Transporter är en vital del av dagens samhälle. Förväntningarna på hög rörlighet är stor och vårekonomi och våra sociala nätverk är uppbyggda därefter. Det medför dock även många problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (främst bilar) skapar tydliga barriärer i samhället ochstaden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhället breder ut sig över allt större ytor och iförlängningen har vi inte tjänat särskilt mycket på de snabbare transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett bilfritt liv enkelt.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö.Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör.

I projektet, som är ett examensarbete från programmet högskoleingenjör i teknisk design vid Luleå tekniska universitet, har ett koncept på en delvis förarlös bil tagits fram. Arbetet har utförts mot instutitionen för arbetsvetenskap och har givit värdefull erfarenheter inför fortsatta studier vid Umeå Institute of Design. Resultatet är en lyxig fyradörrars kupé med tänkt lansering omkring år 2020. Bilen sköter till största delen av tiden körningen på egen hand men tillåter även manuell körning på ett nytt och revolutionerande sätt. Fordonet är även en social mötesplats där passagerarna får uppleva en ny dimension av att resa med bil..

Utifrån en problemställning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromssträckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet ämnar sammanställa en mängd idéer på alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan välja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromssträckan grundar sig i trafiksäkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspå kollisioner. Om en kollision kan förutses är det av största intresse att kunna bromsa in bilen så mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rädda liv.

Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.