En elliptisk kurva består av nollställena till ett kubisk polynom i två variabler, sådant att det existerar åtminstone en punkt på kurvan och kurvan är icke-singulär. Punkterna på en sådan kurva bildar en abelsk grupp och olika egenskaper hos dessa grupper beskrivs i den här uppsatsen. Bland annat presenteras Mordell-Weils sats som säger att en elliptisk kurva över en talkropp är en ändligt genererad grupp. Nagell-Lutz sats ger nödvändiga villkor för att en punkt på en rationell elliptisk kurva ska ha ändlig ordning. Resultatet att en elliptisk kurva över de komplexa talen är isomorf med en torus presenteras också.

Med utgångspunkt i Micheal Southworths definition av walkability eller gångvänlighet (Trafikverkets översättning) har en avgränsad del av Kungens kurvas handelsområde studerats. Genom analyser av gångtrafikanters förutsättningar på platsen har området utvärderats. Analyserna visar att det finns förutsättningar för att gå inom det avgränsade området i Kungens kurva, men att det finns stora möjligheter till förbättringar. Det saknas en del kopplingar i gångnätet, genheten är otillräcklig på flera ställen orienterbarheten är låg och det saknas god tillgång till omgivande faktorer som skapar attraktivitet och trivsel.Samtidigt är nätets funktionella kvalitet generellt sett god och det finns närhet till service och kollektivtrafik.I arbetet presenteras fyra förbättringsförslag för att öka andelen gående inom Kungens kurva. Förslagen rör Dialoggatan, gångtunneln genom IKEA:s parkeringshus, Modulvägen och ICA:sparkeringplats..

Detta är en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k är en icke-singulär tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. Mängden av alla punkter på tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O är i de flesta fall en punkt i oändligheten. I denna studie låter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar två viktiga satser när k=Q: Mordell´s sats och Mazur´s sats.

Detta arbete har undersökt hur många betjäningsstationer avdelningen Byten och Återköp på IKEA Kungens Kurva behöver för att nå en förväntad kötid inom nio minuter.  Arbetet är uppdelat i en kvantitativ del samt en kvalitativ del.Den kvantitativa delen av arbetet besvarade den matematiska frågeställningen där kön var modellerad enligt ett M|M|c-­?system med Poissonfördelade ankomstintensiteter samt exponentialfördelade betjäningsintensiteter.  Resultatet var baserat på data från januari 2015.  I första hand reglerades antal betjäningsstationer för att nå en förväntad kötid under nio minuter.  I andra hand reglerades betjäningsintensiteten, om kötiden ännu inte uppnåtts.  Den kvalitativa delen av arbetet baserades på ett teoretiskt ramverk gällande Customer Relationship Management samt intervjuer med Avdelningschefen och Kundrelationschefen på IKEA Kungens Kurva.  Arbetets slutsats baserades på resultat från både den kvantitativa och den kvalitativa delen av arbetet.Det matematiska resultatet presenterar antalet öppna betjäningsstationer som krävdes timme för timme under vardagar respektive helger för att nå en förväntad kötid under nio minuter.  Slutsatsen är att i de fall där den förväntade kötiden var strax över nio minuter kommer detta inte påverka kundrelationen, så länge en god betjäning ges, medan det matematiska resultatet bör tillämpas om den förväntade kötiden är långt över nio minuter. .

In this thesis, a case study of Kungens Kurva in Stockholm is made. The municipality of Huddinge has designated the area, which is an external shopping-center, as one of its key development areas in the future. The municipality has established a future vision for the area, which extends until 2030. The vision claims, inter alia, that Kungens Kurva along with Skärholmen will become a vibrant suburb. How well the values and aims of the vision are met in the current area situation is discussed in the case study by a number of analysis that carries out the existing structures and characters of the area.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.

Sedan hydroformning började användas inom plåtformning i början av 90-talet har den dragit mer och mer uppmärksamhet till sig framför allt inom bil- och flygindustrin. Processen kan med fördel användas istället för konventionell teknik dvs mekanisk stansning eftersom den kan skapa delar med bättre egenskaper till lägre kostnad. I hydroformningsprocessen pressar en hydraulisk vätska ut ämnet mot formen samtidigt som cylindrar trycker på vid ändarna av ämnet för att tillföra material där det behövs. Förhållandet mellan vätskans tryckökning och cylindrarnas axiella kraftökning är en mycket viktig del i processen. Två versioner av finita elementprogrammet DYNA3D användes för att simulera processen: en standardversion och en version med en adaptiv tryckökningsalgoritm.

Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förändrats för den svenska grundskolan och dess föregångare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att ställa frågorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden är kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad något är och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet där betygssystemet var sjuskaligt från årskurs ett och tanken att kunskapen överfördes från lärare till elev var gällande. På detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

I denna uppsats skattas IS-kurvor för Sverige med förändringen av den reala monetära basen som förklarande variabel. Undersökningen fastställer ett starkt statistiskt samband mellan penningtermerna och BNP-gapet. Detta resultat förklaras av att samma avkastningar som avgör den aggregerade efterfrågan även är de alternativkostnadsvariabler som figurerar i penningefterfrågefunktionen..

För att kunna utvärdera resultaten av solcellsforskningen på Uppsala Universitet krävs anpassad mätutrustning. Idag finns en krets som kan följa maxeffektspunkten på en solpanel genom att använda en MOSFET som variabelt motstånd och styra detta via en lågpassfiltrerad PWM-signal från en enkapseldator. Enkapseldatorn mäter kontinuerligt spänning och ström via dess analog-digital-ingångar (ADC ingångar). Strömmen och spänningen skickas också analogt ned till en multimeter i testlabbet som loggar datan. Analoga signaler är mer störningskänsliga än digitala och kräver också minst två sladdar ifrån varje solpanel till testlabbet.

Denna studie är en undersökning vad gäller islandshästens energiförbrukning i tölt och galopp. Studien ska ge en bättre bild av hur vi anstränger våra hästar vid tävling och vid avelsbedömning. Studien ska också försöka kartlägga andningsfrekvensen i förhållande till stegcykeln i tölt. Med hjälp av hjärtfrekvensen kan man räkna ut mängden syre som krävs vid ett visst arbete. Energiförbrukningen mäts i mängden syre förbrukad under en viss sträcka. Idag vet man att energiförbrukningen sker enligt en U-formad kurva för gångarterna skritt, trav och galopp.

En frekvensresponskurva i användargränssnittet är vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken påverka själva användandet av equalizern undersöks här genom att låta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar både med och utan kurvan, varpå de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet är signifikant och visar att man tenderar att lägga sina frekvenser högre upp och använda bredare bandbredder när man inte ser denna kurva. Det visas också tecken på att det finns svårigheter i att veta vad man gör när man ställer in bandbredd då man inte ser kurvan. Vad gäller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall även lutar åt att kunna använda högregainvärden..

I denna empiriska studie undersöker vi den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 länder mellan år 1995-2011. Med en felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för långsiktig kointegration. Därefter estimeras den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. Istället observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen.

En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna.