Sökresultat:
232 Uppsatser om IRMA-skalan - Sida 16 av 16
Uppsats für Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik
Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.
Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?
Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen? Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014.Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser.
ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.
ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns
mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har
varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle.
Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt
att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare
beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån
dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs
olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de
omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social
mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett
stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna.
Älgbete och skogsskador på beståndsnivå :
The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.
Mölndalsåns dalgång : en länk mellan staden och förstaden
Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.
Mölndalsåns dalgång - en länk mellan staden och förstaden
Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som
inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är
Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut
mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat
område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter.
Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som
transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk
är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och
gångväg som förbinder regionen mot söder.