IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

When communications traffic increasingly turned into data, IP telephony became a disruptive technology for the telecommunication business. IP telephony was a hot topic when voice over IP services started to become available to consumers in the 1990s. The new technology changed the rules of the game and many new actors entered the market.The purpose of this study is to describe, study, and analyze how the business models of the Swedish telecom sector developed in the middle of the 2000s. The study is delimited to the Swedish consumer market for telephony.The study is built mainly upon deep interviews with 24 prominent persons in the telecom sector in 2006. To aid understanding, two telecom companies that have been chosen to represent different kinds of actors are described and analyzed more closely.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Sourcecom Svenska AB. Sourcecom Svenska AB arbetar med kommunikationslösningar inom IT-kommunikation, IT-säkerhet och telefoni. Examensarbetet går ut på att undersöka konceptet Bring Your Own Device (BYOD) och föreslå olika lösningar beroende på företagets informationssäkerhetskrav. För att förstå konceptet BYOD behövs först en inblick i hur ett policybaserat system fungerar. Rapporten undersöker och förklarar tre olika Network Access Control (NAC) lösningar som är policybaserade.

Syfte:<br>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur en flertjänstoperatör på en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>Vår studie har en kvalitativ ansats och utgår från en deduktiv metod. Under¬sökningen är en fallstudie som genomförts med hjälp av djupintervjuer med anställda från olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vår uppsats använt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika områden inom ämnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intäkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och är idag en av Sveriges främsta aktö¬rer på triple-play-marknaden, vilket innebär en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen är i en tillväxtfas och befinner sig under ständig utveckling.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsättning men långt ifrån alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjälpmedel söker vård i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrån och i flera andra europeiska länder har det för det ändamålet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlästa siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod används för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhållande. Studier har visat att förmågan att urskilja tal i brus försämras för personer med hörselnedsättning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar väsentlig roll så länge ljudet är klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sådant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvärd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes där resultaten pekar på att det utvecklade testet är jämförbart med liknande test i andra länder.

Som en effekt av den ökade konkurrensen och de möjligheter som globaliseringen och utvecklingen av IT medger har det blivit allt vanligare att industriföretag outsourcar delar av sin verksamhet. När en funktion flyttas ut från företaget är väl fungerande kommunikation mellan funktionen och övrig verksamhet väsentligt för ett lyckat samarbete.Denna kandidatuppsats kommer att söka svar på hur företag som använder sig av outsourcing kommunicerar med sina underleverantörer som är placerade i andra länder, samt vilka kommunikationsproblem som kan uppstå. Studien avgränsar sig till väletablerade och stora företag vilka har sin kärnverksamhet i Stockholm.För att besvara frågeställningen genomförs semistrukturella kvalitativa intervjuer på åtta företag. Frågorna i intervjuerna ställs med utgångspunkt från frågeställningen samt utifrån studiens teoretiska referensram. Denna rapport är en delstudie som främst fokuserar på två av de åtta företagen.Det första företaget som presenteras i uppsatsen är Ericsson.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Under de senaste åren har Internettelefonin varit på frammarsch, och i takt med att tekniken mognat har fler och fler börjat se den som ett alternativ till att ringa via telefonnätet. Förutom att det är billigare att ringa över det förstnämnda, så erbjuder Internettelefonin också en rad revolutionerande tjänster. Det är dock troligt att telefonnätet kommer att få tjänstgöra i många år till, och det erbjuder fortfarande överlägset bäst stabilitet och har stor acceptans. Om de två telefoninätverken ska existera sida vid sida, med varsina användarbaser är det lämpligt om de kan fås att samverka, så att användare av det ena kan ringa användare av det andra, och vice versa. Detta kan göras med en VoIP/PSTN-gateway, som översätter kontrollinformation och rösttrafik mellan de två nätverken.Uppsatsen handlar om det arbete vi har utfört år TietoEnator i Karlstad.

Bakgrund: Att förstå grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsområde. Vissa forskare är av åsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebär att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de går tillväga för att skapa flexibilitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som karaktäriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sätt att skapa strategisk flexibilitet. Avgränsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom både fast och mobil telefoni.

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats.