Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Syfte: Har varit att försöka komma åt/ ta reda på, vad i ett skolutvecklingsprojekt som är viktigt för att det skall ge lärarna användbara verktyg att använda i sin undervisning.Teori: Den teori som använts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras är kommunikation och relationen, främst mellan läraren - handledaren, men även relationen lärare ? lärare samt, läraren ? eleven berörs. Systemteori bygger på att tänkandet är cirkulärt istället för linjärt och att detaljen sätts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som är en viktig komponent i metoden Learning study, framhåller Gjems (2007) att språket är centralt, då det är med språket som verktyg vi förmedlar vår syn på omvärlden och hur vi tolkar vår värld.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder: Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna? På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar? I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett arbetslags förutsättningar och uppfattningar om kollegialt lärande och formativ bedömning har påverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning från två moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara på syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfällen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, där de fastnat för några av dem och fortsatt använda efter Matematiklyftets slut. De har upptäckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som två skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har även fått upp ögonen för vikten av kollegialt lärande i planering av undervisning.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det finns några fördelar med att arbeta ämnesövergripande, och vilka dessa i så fall var. Denna undersökning är utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med både enkäter och intervjuer för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett ämnesövergripande arbetsområde kan vara ett sätt för eleverna att förstå varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete..