Bakgrund och problem: Under inledningen av 2009 har ersättningsfrågor debatterats flitigt.Rörlig ersättning har kritiskt ifrågasatts, och då framförallt i form av monetär bonus.Långsiktiga incitamentsprogram, utformade som aktierelaterade ersättningar, har inteomfattats av debatten i samma utsträckning. Proportionerna i debatten har skapat ett intressesom ligger till grund för studien. Är långsiktiga incitamentsprogram mindre vanligtförekommande och är det i så fall det som är anledningen till mindre fokus kring det idebatten? Debatten har väckt ett intresse som ligger till grund för att utreda hur omfattandeanvändandet av aktierelaterade ersättningar är, samt om det skiljer sig mellan företag medolika karaktärsdrag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnad i användandet av aktierelateradeersättningar beroende på ett företags karakteristika.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag listade på NASDAQ OMXStockholmsbörsens Large Cap respektive Mid Cap. Vidare avgränsar sig studien från attundersöka andra karaktärsdrag för företag än branschtillhörighet, storlek mätt som omsättningsamt ägarstruktur mätt som den röststarkaste ägarens röstandel.Metod: Studien utförs med en kvantitativ ansats där data inhämtats från respektive företagsårsredovisningar för 2007 och 2008.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.

Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar?En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats.

Bakgrund: I början av 1990 ? talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men även påverkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid av stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt värdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrån en marknadsvärdering istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde.

 Sammanfattning Datum:            2008-06-04 Nivå:               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp Författare:      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                                            Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a                          643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                                          0150-91027                                          016-135051                           carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com Handledare:   Maria Mårtensson Titel:                FoU i hälsovårdssektorn ? Från kostnadsföring till aktivering Problem:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frånbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lämpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden är inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs föreställningsram syftar redovisningen till att ge sårelevant information till användaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys är relevant för användaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker säger något om huren bank presterar finansiellt. Studien kan därmed ge ett bidrag till frågan huruvida det finnsett värde för användarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.Avgränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka europeiska banker som är aktiva,noterade och tillämpar IFRS.

Den 8 juni år 2012 beslutade Bokföringsnämden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillämpas senast den 31 december 2013. Ett måste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav på komponentavskrivning. En metod där företagens materiella anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var väldigt kritiserad av företag runt om i Sverige då de ansåg att de skulle kräva för mycket administrativt arbete utan att ge något mervärde.

Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.

Senaste årens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jämförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika länder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gäller även för svenska koncerner från och med 2005. Då länderna historiskt haft olika värderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn på redovisningen, och matchnings-principen som är aktuell för dagens fokus på redovisning till verkligt värde.