
Sökresultat:
659 Uppsatser om IFRS - Sida 27 av 44
Goodwill under finanskris : - En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade på large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris
Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.
Tiden och Den Goda Viljan : En studie kring effekten av tid och lågkonjunktur på tillgångsposten goodwill
Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.
Nedskrivning av goodwill : Företagens enlighet med IAS 36
Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen.
Risker och osäkerhetsfaktorer ? Upplysningsskillnader mellan halvårsrapporter och årsredovisningar
Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.
Goodwill : En betydande slaskpost
Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten.Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden.
Nedskrivningstest av goodwill : Tolkning av IAS 36 i praktiken
Bakgrund:Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter.
En fråga om kontroll - Intäktsredovisningens normgivning och utveckling
Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del på internationell nivå, där organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förändringar i intäktsredovisningen kommer att få söker arbetet svar på hur svenska IT-företag tillämpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning är förberedd på de förändringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förändringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebära för intäktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgångsläget innefattar detta att kartlägga hur svenska IT-företag tillämpar IAS 18.Avgränsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som är noterade på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förändringarna för intäktsredovisning utgår från utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet består av en praxisundersökning av noter om intäktsredovisning i årsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag på NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning på IT-företag och med två redovisningsspecialister från revisionsbyråer.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta väsentlig information om hur redovisningen av intäkter upprättas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intäktsredovisning och ser begränsad nytta av principerna bakom de föreslagna förändringarna.
Regelbördan på Stockholmsbörsen - En studie om regleringars inverkan på avnoteringar från NASDAQ OMX Stockholm
DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försäljningen av ett företags aktier på den publika marknaden.AvnoteringHändelsen då ett börsbolags aktie tas bort från marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för ämnet väl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte är börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag från börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och händelser.Mergers & Acquisitions (M&A)Förvärv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hämtade från http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.
Nedskrivning av goodwill : En studie om tillämpningen av IAS 36 i praktiken
Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.
Nedskrivning av goodwill i svenska och amerikanska börsbolag ?Avspeglas nedskrivningar under IAS 36 och SFA 142 i framtida kassaflöden och finns det skillnader mellan länderna?
Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.
Värdering av varumärken -En studie utifrån två företag
Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tasupp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 omimmateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprätta sinårsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att immateriella tillgångar, däriblandvarumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan varaen svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det intefinns någon aktiv marknad för varumärken.
Goodwill, goodwillnedskrivningar och redovisning -En kvalitativ undersökning ur ett investerarperspektiv
När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.
Nordiska bankers innehav av finansiella instrument värderade till nivå 3
Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.
Har införandet av IFRS 3 ökat nedskrivningarna av goodwill inom industribranschen i samband med en konjunkturnedgång? En studie av 55 noterade industriföretag på Stockholmsbörsen
Bakgrund och problem: Från och med 2005 tillämpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gällande Rörelseförvärv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte längreav utan istället skall företagen varje år utföra nedskrivningsprövning för att fastställa omnedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare år ökat i förhållande till totalatillgångar varför hanteringen av denna post i stor utsträckning påverkar företagens finansiellarapporter. 2008 är det första året efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgång, då risken för nedskrivningar av goodwill ökar.
Vilka faktorer påverkar nedskrivningen av goodwill?
Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat..