Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.

SammanfattningTitel:Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverkNivå:D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne FagerströmDatum:2013 ? juniSyfte:Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna.Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller.Resultat och slutsats:Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive.

Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet.

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Bakgrund och Problem: Den internationella redovisningen blir allt mer harmoniserad, vilket märktes genom att Sverige införande IFRS 2005. Vid införandet var IFRS-redovisningen i företagens finansiella rapporter ?minst sagt rörig?. Det blev tydligt att företagen var i behov av att anpassa sig för att kunna applicera de nya kraven. Eftersom företagen behövde en inkörningsperiod kunde detta medföra att företagen brast i sina upplysningar.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.