K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från redovisningsprofessionen tydliggöra skillnader mellan nuvarande redovisningsstandard och den kommande IFRS-standarden. Utifrån vårt syfte kan frågan ställas om hur implementeringen av IFRS kommer att ske? För att lösa detta problem har vi valt att strukturera upp uppsatsen utifrån ett internationellt, nationellt och ett företagsperspektiv. Vi har grundat våra analyser på intervjuer genomförda med revisionsbolag. Utifrån dessa analyser har vi sedan kommit fram till att professionen ser på internationaliseringen som en naturlig process i positiv riktning.

Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..

Datum: 2006-10-10Nivå/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfång, sidor: 50Antal ref/källor: 26.

2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?? Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar.

Abstract Title:                               Goodwill ? differences and similarities between how IFRS and U.S. GAAP treats goodwill Level:                              One year master, 15 credits Author:                           Oscar Larsen and Thomas Karlsson Supervisor:                     Leif Carlsson Examiner:                      Cecilia Lindh Year of publication:      2011 The main issue:              What are the differences and similarities of the treatment of goodwill between the U.S. GAAP and IFRS? What can the transition from U.S.

Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.Studien visar att det har genomförts många förändringar.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS..

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union.Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree.Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements.Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.