Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ?Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.??I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.?Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer.

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden.

AbstractTitle: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting.-A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board.Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market?s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council?s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen.

Bakgrund och problem: Enligt IFRS finns det skillnader i tillämpningen av redovisnings-standarder för avtal om uppförande av fastighet. Det har visat sig att vid intäktsredovisning av entreprenad har två olika standarder använts, IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. Redovisas intäkter enligt IAS 11 görs det med successiv vinstavräkning, medan IAS 18 inne-bär intäktsredovisning vid det juridiska överlämnandet. Dessa skillnader i tillämpning kan leda till olika redovisning vid fastighetsförsäljning, då det visat sig att länder tillämpar olika standarder för intäktsredovisning.En ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, har nu publicerats av IASB för att försöka minimera dessa olikheter. Kommittén IFRIC gav ut tolkningen för att få en ?rät-tare? bild av hur intäktsredovisning skall ske, då det hänt att länder tidigare intäktsredovisat försäljning av fastighet olika.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet.