Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen..

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden.Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test.

AbstractEffective January 1, 2005 publicly listed companies were obliged to adopt a new financialreporting standard (IFRS/IAS). The objective of IFRS/IAS was to increase transparency andcomparability in financial reports between companies. The authors have chosen to write aboutIAS 40 where the accounting treatment for investment property and related disclosurerequirements are regulated.The purpose of this thesis is to investigate potential effects of valuation of investmentproperty at fair market value for real estate companies at times when market price decreasesand to investigate what an acceptable difference for the valuation could be.To fulfil this purpose the authors have chosen a qualitative method interviewing accountants,property analysts and a credit analyst to obtain a deeper understanding of the problem. Basedata for the thesis have been collected during meetings, telephone interviews and e-mails.Additional data was collected from public available sources such as the internet, relevantprofessional magazines and professional newsletters. The authors have designed a modelshowing how Income and Balance Sheet statements are influenced by changed valuation ofinvestment property.

Earlier models that measured de facto harmonization of international accounting mainly used indices and other related statistical models. Those approaches do not account for the relative importance of individual balance sheet items or expense items being harmonized. This paper therefore proposes a different approach using Runsten?s (1998) permanent measurement bias model. That way it is possible to quantify the harmonization process by accounting for differences among companies.

AbstractEffective January 1, 2005 publicly listed companies were obliged to adopt a new financialreporting standard (IFRS/IAS). The objective of IFRS/IAS was to increase transparency andcomparability in financial reports between companies. The authors have chosen to write aboutIAS 40 where the accounting treatment for investment property and related disclosurerequirements are regulated.The purpose of this thesis is to investigate potential effects of valuation of investmentproperty at fair market value for real estate companies at times when market price decreasesand to investigate what an acceptable difference for the valuation could be.To fulfil this purpose the authors have chosen a qualitative method interviewing accountants,property analysts and a credit analyst to obtain a deeper understanding of the problem. Basedata for the thesis have been collected during meetings, telephone interviews and e-mails.Additional data was collected from public available sources such as the internet, relevantprofessional magazines and professional newsletters. The authors have designed a modelshowing how Income and Balance Sheet statements are influenced by changed valuation ofinvestment property.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren. Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen. Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

AbstractEffective January 1, 2005 publicly listed companies were obliged to adopt a new financialreporting standard (IFRS/IAS). The objective of IFRS/IAS was to increase transparency andcomparability in financial reports between companies. The authors have chosen to write aboutIAS 40 where the accounting treatment for investment property and related disclosurerequirements are regulated.The purpose of this thesis is to investigate potential effects of valuation of investmentproperty at fair market value for real estate companies at times when market price decreasesand to investigate what an acceptable difference for the valuation could be.To fulfil this purpose the authors have chosen a qualitative method interviewing accountants,property analysts and a credit analyst to obtain a deeper understanding of the problem. Basedata for the thesis have been collected during meetings, telephone interviews and e-mails.Additional data was collected from public available sources such as the internet, relevantprofessional magazines and professional newsletters. The authors have designed a modelshowing how Income and Balance Sheet statements are influenced by changed valuation ofinvestment property.

Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

By using univariate analysis, tobit and logit regressions, this thesis investigates determinants of asset writedowns. After controlling for variables indicating reductions in asset values, the results show that changes in senior management are significant in explaining the writedown decision and magnitude, which is in line with previous research. The explanatory power of changes in senior management has not increased with the transition to IFRS in 2005. No evidence is found supporting the hypothesis that the explanatory power of management incentives is higher for more discretionary types of asset writedowns..

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av både börsens övervakningschef såväl som av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jämnare tillämpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen är att nå klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen påverkar bolagens redovisning av goodwill.Avgränsningar: Studien har avgränsats till svenska börsnoterade bolag på Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: Primärdatan är insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulär. Primärdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjälp av tidigare studier inom området.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrågade respondenterna är att tillsynen är bristfällig i sättet granskningen utförs.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande bild av goodwillens underliggande värde.