The purpose of this study is to investigate the method called zero recognition that is used in accounting for construction contracts when the outcome is uncertain. When this is the case it is hard to make the necessary estimates needed for the percentage of completion method to be used. Both the meaning of the method from an accounting perspective and the practical importance and purpose of the method is investigated. The method used for this study is the qualitative one and the deductive model is used to relate the theory with the empirical research. The theoretical background consists of accounting theory and theories about individuals, companies and markets.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users? conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today?s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size.

Laws, regulations and generally accepted accounting principles hold options on how companies should recognize revenue. Generally accepted accounting principles are determined by standard-setting bodies as the Accounting Standards Board and the Financial Supervisory Authority, which is influenced by international standard-setting bodies as the IASB. Service revenue is generally recognized when performance is completed, but there are variations in when a performance is considered complete. The different accounting options available create difficulties in comparing companies over time and between companies, which in turn creates difficulties to achieve a true and fair view. By clarifying what methods and principles in accounting for service income the unlisted companies in Sweden are using and why these differences exist, we have been able to study how the comparability and the true and fair view is affected by these differences. The aim was to study the underlying factors that companies do their financial report differently.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

The purpose of this Master Thesis was to study the reader in the informal reading group. To fulfil our purpose we have used the following questions: how did the reader become a reader and what does her reading look like, why do people choose to participate in a reading group, how may the group influence the individual member in her reading and interpretation of a book, does the reading group have a therapeutic function, how does the informant find the group dynamics and different roles in the reading group, and finally how does the informant experience the discussion in the reading group. We have used two studies about reading groups, one by Elizabeth Long and one by Jenny Hartley. Our theory is divided into reading and group psychology. We have interviewed seven women belonging to different reading groups.

Problem: How is management accounting change understood via the duality perspective in the field of alternative management accounting research?Purpose: The purpose of this essay is to develop a tool for analysis aspiring to provide understanding for how differences and similarities with regards to the duality perspective may have different consequences for understanding management accounting change.Contribution: This paper aspires towards a theoretical contribution through an in-depth review of existing conceptual literature. This is done to gain clarity in definitions and uses of concepts, with related terms, referring or relating to duality. Through clarifying different meanings of duality, consequences for how to understand management accounting change, and the different approaches to using a duality perspective, the tool for analysis which is developed in this essay aims to contribute to a movement of alternative management accounting research towards increased comparability as well as increased insight into how management accounting change is currently understood through this type of research.Method: Literature reviews based on Booth et al.s SALSA-framework. Creation of a tool for analysis for usage when reviewing material based on a duality perspective.Conclusions: The duality perspective differs, and affects understanding of management accounting change, in accordance with the following five themes:Theme 1: The duality perspective is affected by differences in the use of definitions/descrptions.Theme 2: The duality perspective is affected by different purposes of the agent and different credit given to the agents power/ability to alter change.Theme 3: The content of the duality perspective is affected by the existence and purpose off being inspired by different theoretical approaches.Theme 4: The duality perspective affects the idea and understanding of the form and expression/process of management accounting.Theme 5: Different duality perspectives have the ability to lead science against increased pluralism and/or synthesisIn order to increase understanding for and comparability between scientific contributions through a duality perspective there is to some extent a need for more and better definitions and a more problematizing when combining theoretical approaches.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

At first glance, the group CEO's (koncernchefens) legal position looks easy. It is the CEO?s responsibility to lead and make decisions on matters which affect the entire group, all while defending the company?s best interests. However, when one looks closely at how the Companies Act (Aktiebolagslagen) regulates how a company should organize itself, as well as the options available to manage the group, one rea-lizes that simply appointing a group CEO does not necessarily make the company compatible with the Companies Act. A group CEO threatens to reduce both the Board and CEO's legal administrative districts which are not in accordance with legal and commercial principles.In order to introduce a group CEO it requires a detailed investigation of the group's legal relationships.

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.