This thesis studies the relationship between book values and market values in different assets and liabilities in Swedish Large Cap companies balance sheets. The aim is to find out if the relationship, the permanent measurement bias, has changed during since Mikael Runstens doctoral thesis from 1998 called The Association between Accounting Information and Stock Prices. Although some changes in the permanent measurement bias are found, this probably is due to other aspects than the introduction of IFRS..

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB?s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lämnasom finansiella risker och där IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag är i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Title: Have IFRS made the accounting more efficient for investors? ? A study of goodwill-relevance Level: Final assignment for Degree of Master (One Year)Author: Patrik Nygard and Andreas Pettersson       Supervisor: Markku Penttinen            Date: 2010 ? MayAim: The Swedish banks SEB and Swedbank are on the same market but their goodwill is amortized totally differently and its results will be different. We decided to examine the accounts in Sweden and see if they have been more efficient, from a user perspective, after the introduction of IFRS in year 2005Method:  This paper is made from a quantitative and a deductive approach. We have collected data from all companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002-2008 using the computer program Financial Datastream and then made the regression and other analyses and comparisons with the program MinitabResult & Conclusions: We have in this paper demonstrated that how the accounting of goodwill designed is relevant to investors and that this relevance has increased in Sweden after the transition to IFRS. We have also concluded that the goodwill has greater relevance in a rising market than in a downward.Suggestions for future research: In future researches can the aim be to compare other accounting standards changes that occurred in the year 2005 and see if the accounting, from that perspective been more efficient.Contribution of the thesis: We have shown how the account influences investor?s decisions during different accounting systems and in particular how they react on the changed account of goodwill.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats.

This examination paper is an account for the author?s work to arrange and registrate the business archive and business records of court jeweller W. A. Bolin AB from 1916 until present day, and a part of the one-year Masters Programme in Archival Science at the University of Uppsala. Problems that have been encountered are treated, as well as motivations of the decisions made during the process.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

InledningÅr 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig.

Since January 1 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the EU are required to present their consolidated accounts in conformity with IFRS. Among many other consequences goodwill will no longer be amortized over its useful life but instead annually tested for impairments in accordance with IFRS 3. The aim of this paper is to scrutinize the impairment test of goodwill as outlined in IAS 36 and analyze its implications. We conclude that the impairment test will probably lead to the recognition of internally generated goodwill in the consolidated accounts. We also conclude that the impairment test on highly aggregated levels will probably hasten the pace of this recognition since internally generated goodwill is used to shield acquired goodwill from impairments.