Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Detta examensarbete ingår i kursen Y0009B vid Luleå Tekniska Universitet, där jag gjort en rapport med en övergripande jämförelse kring vägmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag är de två vanligaste vägprojekteringsprogrammen i branschen. Jämförelsen har skett utifrån den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid då jag kommit i kontakt med de båda programmen. Genom att övergripande förklara hur vägmodellering går till och visualisera med hjälp av bilder, är tanken att detta ska bidra till att skapa förståelse för den som läser rapporten. Jämförelsen baserades på programmens respektive funktioner och hjälpmedel, som sedan ställdes mot varandra och där jag senare upptäckte att programmen visade sig ha många likheter men även en del olikheter. Utifrån jämförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2.

En ökande vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhället i form av skador på jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. På grund av vildsvinets ekologi och beteende är det svårinventerat. Indirekta metoder används därför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med vildsvin och att en ökad population inte behöver innebära ökad avskjutning. Två delsyften var även att undersöka vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillväxt (r) varierar mellan länen.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

District heating covers around 80 % of the heating demand in apartment buildings and 10 % in single-family homes in Sweden. In the year 2010 the total input of energy to the Swedish district heating grids was about 70 TWh, which corresponds to 11 % of the total energy input to the whole energy system in the country. Through the combined production of heat and power the CHP-plants often reaches an efficiency of 90 % from energy in the fuel to produced heat and power. In order to keep the efficiency high it is important for the owners of the plant to have good knowledge about the plants performance at different operation points. Strängnäs Energi AB initiated this diploma work together with FVB Sverige ab in order to come up with a program for short term planning of the production of heat and power at the company´s CHP-plant.The work consists of three main parts.

Sammanfattning Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spår en framtid då Sveriges klimat till större del präglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebära. Så väntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen är att kartlägga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer påverka samhället.Materialet studien bygger på har inhämtats från flera håll, men främst kommer det från SMHI, tidningsartiklar, räddningstjänster och kommuner. Sedan har en sammanställning gjorts där de identifierade händelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien är avgränsad till att endast inkludera händelser under sommarmånaderna juni, juli och augusti eftersom flest händelser av intensivt regn bedöms inträffa då.Resultatet visar stor geografisk spridning av inträffade regn, och liten kronologisk spridning.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Rapporten är en utvärdering av möjligheten att generera elektrisk energi från fjärrvärme med Seebeck-effekten och görs på uppdrag av Skellefteå Kraft. Kursen är examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Elkraftteknik, 5EL210 vid institutionen tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet under vårterminen 2014.En termoelektrisk generator fungerar enligt Seebeck-effekten och genererar en elektrisk spänning som är linjär mot temperaturskillnaden mellan sina två metallytor. För att få en temperaturskillnad så krävs ett kylmedium vilket skapar ett värmeflöde från den varma energikällan till kylmediumet. Utan kylmediumet så kommer temperaturerna gå mot samma värde. Ett kylmedium kan till exempel vara snö, markgrunden eller vattenradiatorer.

Målet med detta examensarbete är att utreda de möjligheter som erbjudsvid introduktion av närvarodetektion och ett kommunikativt nätverkför vanliga vägguttag. Detta har undersökts med införandet av etttrådlöst nätverk med Smartphone styrning.En förundersökning har genomförts undersökandes de eventuellabesparingar som kan göras genom att reducera standby-förluster ihushåll. Undersökningen ledde till slutsatsen att standby-energi står fören onödigt hög del av den totala energiförbrukningen i modernahushåll.En prototyp med syftet att utvärdera genomförbarheten och nyttan avnärvarodetekterande, styrbara och nätverkade strömuttag har designatsoch konstruerats. För kontroll av nätverket har även en mjukvaruprototypför Smartphones tagits fram i programspråket Symbian C++. Informationsnätverketär baserat på Bluetooth-teknologi.Funktionaliteten hos den färdiga prototypen visar att det förslagnakonceptet som sådant är fullt genomförbart men att blåtandsteknikenhar vissa begränsningar som måste arbetas runt för att få tillfredställandeprestanda inom nätverket..

Denna rapport behandlar en energiundersökning av värmekablar på uppdrag av INEOS ChlorVinyls anläggning i Stenungsund. Eftersom miljön får en större och större betydelse i dagens samhälle försöker alla sektorer i samhället minska sin energiförbrukning. År 2006 använde svensk industri 157 TWh energi och 35,8 % av detta var elenergi. Den kemiska industrin står för 8 % (2006) av Sveriges industriers energiförbrukning och räknas som en energiintensiv bransch. Fabriken i Stenungsund har länge haft ett mycket förmånligt elavtal vilket har gjort att de inte har varit lönsamt att bry sig om att göra relativt småskaliga effektiviseringar.