ICTY bildades efter krigen i Jugoslavien. I uppsatsen beskrivs tribunalens bakgrund organisatoriskt och historiskt. Jag utreder även dels vad som faller under begreppet sexuellt våld enligt olika internationella organisationer som arbetar med internationella konflikter av olika slag, dels hur den jugoslaviska konflikten såg ut och hur sexuellt våld användes som del av krigföringen under konflikten jämfört med hur det har använts i andra fall. Jag beskriver slutligen de domar som ICTY har fällt angående sexuellt våld. Jag försöker således att utreda om ICTY har ökat juridisk rättvisa för kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i krig.

This graduation thesis aims to give a survey of how cultural property is protected withininternational law and how these protections worked during the conflicts in the formerYugoslavia and later at the International Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY.Cultural heritage is important symbols for ethnicity, religion or political views. Because ofthis cultural property has been targeted in armed conflicts as long as can beremembered. The protection of cultural property within international law has developedfrom the midst of the 19th century up til today and is still developing towards strongerprotection. One of the latest armed conflicts where the cultural property became targetedwas the wars in Yugoslavia in the 1990?s.

The conflict in the former Yugoslavia was characterised by extensive war crimes committed by all parties in the conflict. Two international courts, The International Court of Justice and the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia, have both judged if a genocide was committed in this conflict. This paper examines how these two courts relates to each other concerning their legal judgement of the crime of genocide. Two cases are analysed; the judgement of Radislav Krstic´ at the ICTY and the case Bosnia and Hercegovina v. Serbia and Montenegro at the ICJ.

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.

When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.