Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. Frågan är dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot lojalitetsplikten.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

Detta är en kvalitativ studie på ämnet familjehemsrekrytering. För att uppnå studiens syfte som var att belysa familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av familjehem så genomfördes intervjuer med tre handläggare från två olika kommuner samt så tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svårt att finna familjer som var intresserade av att bli familjehem och detta ställde handläggare i dilemman om hur höga krav de kan ställa. Viktiga faktorer och egenskaper ansåg handläggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar. Både forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handläggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven är till att familjerna vill bli familjehem..

Arbetslivets internationalisering innebär möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under några år av sin yrkeskarriär och medföljandes tillfredsställelse är av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien är att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lämna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjänstgöring i Singapore för en kortare eller längre tid. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt är inledande svårigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten väcker många tankar och känslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Forskare har poängterat bristen av forskning inom området för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. Därför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades på två fallstudier, där båda företagen är tillverkande företag inom träindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, då merparten av den tidigare forskningen hade gjorts på tjänsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha många olika anledningar, men den vanligaste anledningen för våra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

NCC i Skellefteå har sedan våren 2004 använt sig av ett lönesystem som baseras på prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat både på yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det här arbetet var att NCC och vi skulle få en bättre bild av var kunskapsnivån ligger och komma med förslag på åtgärder som NCC kan använda sig av under sina informationsträffar.Tanken var att vi skulle jämföra prestationslönesystemet som används i Skellefteå mot klassisk ackordslön som används på NCC:s avdelning i Umeå. Tyvärr pågick det en lönetvist just då i Umeå så vi kunde inte genomföra vår enkätundersökning där. Vi fick istället endast förlita oss på enkätundersökningen som vi delade ut i Skellefteå.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet är ekonomiskt gynnsamt, ger bättre stämning på arbetsplatsen, bättre samarbete mellan tjänstemän och yrkesarbetare samt en högre kvalitet på slutprodukten.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget ochvilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vihar även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där viskall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll isamhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetarför att främja nyföretagandet.

Den här uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det står i uppnäendemålen att eleverna skall kunna tolka och använda enkla formler, läsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen är gjord på tre skolor och omfattar två klasser i är 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkäter och djupintervjuer försökt ta reda på vad eleverna kan inom området.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig.