Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers och föräldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt på vilka sätt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger och åtta föräldrar från fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade också att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade även att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende på hur mycket de vistas utomhus. .

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur förskollärare i ´I Ur och Skur-förskolor´ tillämpar förskolans läroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. Både förskolans läroplan och Friluftsfrämjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstå sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder använts. Intervjuerna med två verksamma förskollärare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes på två olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet använde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts.I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I Ur och Skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I Ur och Skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna.

I Ur och Skur preschools base their teaching on outdoor activities and all educators are called leaders, disregarding their educational background.The purpose of this study is to find out how the leaders of six I Ur och Skur preschools are working, specifically with the written language, in the outdoors environment. The study discusses the concept of literacy, methods leaders use and the advantages and disadvantages they experience with outdoors education and the thoughts they have about outdoor activities. The basis for this study is the objective pursued in the curriculum: "preschools should strive to ensure that children develop an interest in written language and an understanding of symbols and their communicative functions". Respondents have also been asked what outdoors education means to them on a personal level.To achieve my research results five qualitative interviews, with room for follow-up questions, were conducted. One of the respondents felt that she lacked time but still wanted to participate and doing so by answering questions by email.

Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I Ur och Skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson Studien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekens syfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas. antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olika utevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut. Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheter barns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola. undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationen lekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilka leksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria är något annat som studeras i undersökningen. De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektive samt sammanlagt 31 barn.

Vårt syfte med denna studie var att få en inblick och förståelse för hur små barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns någon skillnad mellan två förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde därför att utföra vår studie på en traditionell förskola samt på en I Ur och Skur-förskola. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.