Sökresultat:
155 Uppsatser om Hyresgästförening - Sida 10 av 11
UtvÀrdering av reglerstrategier i luftningssteget pÄ HimmerfjÀrdsverket
PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.
Dagvattenundersökning pÄ Falu à tervinning
Ă
r 2011 asfalterade Falu Ă
tervinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Ă
tervinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Ă
tervinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Ă
tervinning.
Nya renings- och uppgraderingstekniker för biogas
Biogas is a renewable energy source that is produced by anaerobic digestion of organic mate-rial. In Sweden, biogas predominately comes from sewage water sludge and landfills or from organic waste of households and industries. Small scale digestion plants at farms are espe-cially expected to contribute to increased biogas production in the future. Biogas can be ob-tained directly in it?s raw form and used as fuel in a combustion chamber.
Undersökningar av metoder att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB i Sandviken
I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.
Desinfektion av kommunalt dricksvatten vid lÄnga distributionsvÀgar och rÄvatten frÄn sjön VÀttern
Rapporten Àr ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta anvÀnda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i RÄssnÀs. Man ville utesluta ammoniak vid dricksvattenframstÀllningen och övergÄ till att enbart desinficera med hypoklorit. RÄssnÀs tar sitt rÄvatten frÄn VÀttern och det fÀrdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km frÄn verket. I samband med att man ville göra förÀndringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsÀttningar d.v.s. rÄvatten frÄn VÀttern och lÄnga distributionsvÀgar.
Rening med UV-ljus : UtvÀrdering av Aquatron drickvatten
Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlÀtta för rÀddningstjÀnsterna vid besvÀrliga brÀnder sÄ att chansen att rÀdda liv ökar, sÀkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gÄngbar produkt. Projektet Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare stadium, demo1, dÀr identifierades de viktigaste grunderna som mÄste finnas i brandroboten.
Skredriskkartering vid NorsÀlven: Ett pÄgÄende projekt vid SGI
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ăkad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Dagvattenutredning för HamrebÀcken : Utredning av föroreningsbelastning och framtagande av ÄtgÀrdsförslag för att förbÀttra vattenkvaliteten
HamrebÀcken rinner genom östra delen av VÀsterÄs och har MÀlaren som recipient. Under bÀckens flödesvÀg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av nÀringsÀmnen och tungmetaller frÄn dess avrinningsomrÄde. BÀcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i VÀsterÄs gÀllande utslÀpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för HamrebÀcken och hur dess recipient MÀlaren pÄverkas. Examensarbetet syftade Àven till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrÄn ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal ÄtgÀrdsförslag för att uppnÄ en förbÀttring av bÀckens ekologiska och kemiska status.
Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning: FörÀndras reningen över tid?
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ăkad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Utemiljön ur ett ekosystemtjÀnstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus pÄ en bostadsgÄrd i stadsdelen Norra FÀladen, Lund
MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet
ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr
det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna
som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:
? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre,
urbana sammanhang?
? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund.
Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som
mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa
och symboliska vÀrden.
Halter av farliga Àmnen i slam och avloppsvatten i Uddebo
avloppsreningsverk
Uddebo avloppsreningsverk Àr det största i LuleÄ kommun, med ungefÀr 61 000 anslutna personer i LuleÄ tÀtort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste Ären ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga Àmnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanÄt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska fÄ spridas pÄ jordbruksmark.
Textil fotokatalys : biomimetik med textila processer
Fotokatalys Àr en reaktion som kan anvÀndas vid rening av avloppsvatten vilket Àr viktigt dÄ avloppsvatten Àr en kÀlla till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillrÀckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strÄlning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjÀlp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet Àr att med hjÀlp av tre appliceringsmetoder fÀsta titandioxid pÄ en termoplastisk textil. HÀrigenom skapas en vattenrenande textil.
Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmÄgan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersÀttning med aluminiumsulfat
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.
Kretsloppsanpassning av enskilda avlopp : En förstudie för Laholms kommun
I Sverige finns det idag ungefÀr 700 000 enskilda avlopp. NÀringsÀmnen som lÀcker frÄn enskilda avlopp, bland annat pÄ grund av otillrÀcklig rening, har stor inverkan pÄ miljön i sjöar, vattendrag och kustnÀra omrÄden dÀr de bidrar till övergödning. IstÀllet för att lÄta nÀringsÀmnena frÄn de enskilda avloppen lÀcka ut i naturen och gÄ till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp nÀringen och Äterföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bÀttre vattenmiljö ocksÄ minska behovet av den handelsgödsel som idag anvÀnds inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lÄng tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att nÀringsÀmnen lÀcker ut i vattendragen.