Sökresultat:
495 Uppsatser om Hyra bostad - Sida 15 av 33
Ett liv som andra: hur boendestödjare arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv i eget boende
Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.
"Att känna att man är en deltagare och inte en åskådare" : En kvalitativ studie om hur vägen ut ur hemlöshet kan se ut och upplevas samt hur personer med erfarenhet av att vara hemlösa kan se på samhällets lösningar kring hemlöshet.
This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our society´s different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are ?Stages of Change? and ?The Process of Role Exit?, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears.Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First.
Besöksförbud : Polisens arbete, rutiner och uppföljning
Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.
Varför byggs det inte fler hyresrätter? : - Ett arbete om investeringsbedömningar vid nybyggnation av hyresrätter.
Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..
Utfackningsväggar ur lufttäthets- och fuktsäkerhetsperspektiv : En jämförelse mellan platsbyggda och prefabriceradeutfackningsväggar
The swedish national board of housing, Building and Planning,recommends that all stakeholders in the construction industryperform a moisture control design to make sure that the buildingachieves good moisture resistance. Since June 1, 2006 there are nospecific requirements or quantitative values for air leakage.Although the swedish national board of housing does presentrequirement that the building envelope must be sealed so that theclient?s requirements for specific energy consumption and installedelectric power for heating purposes are met. Despite this, studiesfrom SP shows that few buildings meet the client?s requirements inspecific energy, which increases the risk of occurrence ofcondensation-related moisture damage.This study aims to evaluate curtain walls connections from airsecurity and moisture safety.
Urban Building, Hornsbruksgatan : Urban Allmänning
En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.
Förutsebarhet i blandavtal kring ersättning förrörelseskada enligt det indirekta besittningsskyddet
De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum.Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.
Integration av inhyrd personal och dess konsekvenser för kompetens och lärande : Ett organisationsperspektiv på internationell kasinomiljö
Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..
En empirisk undersökning om leasing
Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.
Från folkhemskök till öppen planlösning : En studie av det svenska kökets utformning frånefterkrigstiden till idag.
Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.
Energirelevanta aspekter inom miljöklassificeringssystemen LEED och BREEAM
Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.
Relationskvalitet i fastighetsmäklarbranschen
Den här studien demonstrerar vilka effekter en säljares kompetens, serviceprestation och etiska beteende har på relationskvaliteten till kunder inom fastighetsmäklarbranschen, samt vilka effekter ett företagets rykte och prestation har på relationskvaliteten till kunder i fastighetsmäklarbranschen. Undersökningen genomförs för att få en förståelse för hur relationerna fördelar sig på företagen och försäljarna. Med en kvalitativ metod har undersökningen gjorts i form av intervjuer, med tio stycken kunder som har sålt deras bostäder inom de senaste två åren. Resultatet visade att kunderna har starkare relation till fastighetsmäklarna än till företagen. De flesta kunderna har inte upplevt någon relation alls till företagen, när kunderna står inför att sälja sin bostad, väljer de oftast fastighetsmäklaren oberoende av vilket företag dessa arbetar för.
Äldres aktivitetsmönster och skattning av bostadens tillgänglighet före och efter en bostadsanpassning
Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgänglighet och användbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i ålder mellan 70 och 83 år. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom två frågeformulär, de tidigare utvecklade instrumenten ?Tillgängligheten i min bostad? och ?Kartläggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfällen.
Uppskovsavdrag: förändrade regler från och med 2009 års taxering
Syftet med denna uppsats var att redogöra för de ändringar som från och med 2009 års taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frågorna varför reglerna ändrades och hur de kommer att påverka den enskilde som har eller funderar på att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna är så pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagändringarna, men även andra källor har använts i arbetet. Uppskovsavdrag innebär att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsäljning skjuts upp på framtiden. Reglerna har ändrats flera gånger genom årens gång sedan uppskovsavdraget infördes på 60-talet.
En känsla av hemma : Processens betydelse för värdeskapande vid bostadsköp
Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.