The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test.The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten.

Titel:                                   Hur väljer företag rätt celebritet? ? En studie om företags tillvägagångssätt för att lyckas med celebrity endorsement Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att beskriva och öka förståelsen för hur företag väljer celebrity endorser och hur detta val kan påverka deras varumärke.Teoretisk referensram:    Teoriavsnittet inleds med förklaring av varumärke och brand equity. Avsnittet avslutas med att celebrity endorsement presenteras.Metod:                               Uppsatsen är en kvalitativ studie med deduktiv ansats där tre semistrukturerade intervjuer har utförts. De fallföretag som intervjuats använder sig alla av celebrity endorsement och är kunniga inom området.Empiri:                              I detta avsnitt presenteras materialet från tre intervjuer med våra fallföretag.        Slutsats:                             Uppsatsens slutsats är att företag måste göra noggranna undersökningar kring varumärket och celebriteten för att valet av celebritet ska bli rätt och att användningen av celebrity endorsement blir lyckad.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Bakgrund: Det anses nuförtiden att människan är företagets viktigaste tillgång. Hur motiverar man denna för att jobba mot företagets mål? Försäkringsbranschen använder sig mest av provisionslön, men frågan är då om detta inte leder till att försäljaren säljer försäkringar, kunden ej är i behov av, för egen vinnings skull.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om provisionslön är ett bra sätt att avlöna försäkringsförsäljare med hänsyn till att det är en komplex produkt de säljer samt att kunden ofta inte vet vad alla försäkringsvillkor egentligen innebär.Genomförande: Studien är främst deduktiv och av kvalitativ art, för att samla in primärdata genomfördes öppna, personliga intervjuer på Länsförsäkringar Södermanland. Sekundärdata insamlades från litteratur och forskning inom ämnet och användes för att utforma uppsatsens teoretiska referensram.Resultat: Våra slutsatser är att provisionslönen ej påverkar kunden på ett negativt sätt då försäkringsförsäljaren måste tänka långsiktigt och då måste tänka på kundens bästa. Däremot kan fast lön för försäljaren leda till att stressfaktorn minskar och tryggheten ökar..