SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår Hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss.

När skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsättningar att bedriva jämställdhetsarbete är mycket olika. Staten har uppmärksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet var att det år 2004 skulle finnas minst en utbildad lärare/pedagog i varje kommun.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanställa ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrån finansiella nyckeltal, dock efterfrågas mer information om företags ?mjuka? tillgångar (läs intellektuellt kapital). Den här uppsatsen undersöker om mängden redovisad information om det intellektuella kapitalet påverkar företagets börskurs och underpricing.

Det är känt att jordbrukare har en ökad förekomst av symtom och sjukdomar i luftvägarna. Detta projektarbete är en retrospektiv studie av lungfunktionen hos 91 jämtländska mjölkbönder under en 10- årsperiod. Utgångspunkt för studien har varit de spirometriundersökningar som gjorts med 2 års intervall i samband med företagshälsovårdens hälsokontroll . I samband med hälsokontrollerna gjordes också notering om det förekom eventuella riskexponeringar som rökning, eller om det anamnestiskt förekom symtom på alveolit/ODTS eller obstruktiv lungsjukdom som kunde tala för att den undersökte tillhörde riskgrupper för lungbesvär.Syftet med denna rapport var dels att se hur de jämtländska mjölkböndernas lungfunktion utvecklar sig över tid och dels att undersöka om enhetens storlek (antalet mjölkkor) har någon betydelse för lungfunktionsutveckling. En Hypotes var att större enheter sannolikt har bättre luftmiljö och därmed också mindre risk för påverkan av lungfunktionen.Resultatet visade att VK (vitalkapaciteten) minskade i i den storleksordning som kan förväntas med hänsyn till stigande ålder.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, Hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd Hypotes.

Den här uppsatsen kommer presentera hur personalen på ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. Vår Hypotes är att funktionshindrades självständighet och delaktighet i samhället gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar också att funktionshindrades lärande och bildning påverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie på ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall både psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en Hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan.

SammandragDen här masteruppsatsen handlar om hur unga vuxna ålänningar varierar språket och använder sig av dialektala drag på Facebook samt i sms-meddelanden och i e-post. Jag ser vilka nationella och regionala identiteter som de uppvisar i interaktion med främst andra ålänningar online. Jag undersöker om det är den åländska identiteten som märks mest när ålänningar kommunicerar på nätet, eller om de även identifierar sig som svenskar eller finländare.Uppsatsen delas upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. I den inledande kvantitativa delen svarar 161 unga vuxna ålänningar på en enkät där dialektanvändandet i sociala medier är i fokus tillsammans med attityderna till den egna dialekten: ?När och till vem är det acceptabelt att skriva på dialekt??, ?I vilka sammanhang skulle du aldrig använda typiskt dialektala drag??.I den kvalitativa textstudien undersöker jag hur åländskan faktiskt används på Facebook samt i sms-meddelanden och e-brev.

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

Denna studie är en fortsättning på min tidigare studie och den syftar till att ta reda på om de två radikala arbetartidningarna som existerade kring revolutionsåret 1848 förespråkade fysisk konflikt. Jeremy Popkins forskning kring motsvarande förhållandena i Frankrike visade att massmedierna i högsta grad hade varit delaktiga i skapandet av de omständigheter som ledde till våldsamheter i Frankrike under perioden 1830-1848. Denna slutsats används som en Hypotes att även Stockholms massmedier kunde därmed skapat omständigheter som ledde till marsrevolten i Stockholm 1848. Min tidigare forskning visade att Söndagsbladet, dagarna innan marsrevolten i Stockholm 1848 välkomnade revolutionen i Frankrike samt dess spridning över kontinenten. Den andra tidningen Folkets Röst valdes som en komplettering eftersom den hade en direkt anknytning till Söndagsbladet. Jill Harsin som studerade de franska radikala arbetarrörelserna påpekade att dessa kännetecknades av tre primära aspekter: våld, heder och romantik.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem Hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.