Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en Hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad på en fältstudie där jag genomför intervjuer så är målet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstår. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor är vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En Hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda droger, s k drogturism.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Rätten att demonstrera i Sverige är grundlagsskyddad. Det är polisen uppgift att skydda både tillståndsgivna och icke tillståndsgivna demonstrationer utan att göra avkall på säkerheten och ordningen. Till sin hjälp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) är den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens Hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min Hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

Antalet företagsförvärv har under senare decennier ökat och förväntas fortsätta öka i samma takt. Detta beror dels på en fortgående och ökad förändringstakt i konkurrensmiljön, dels på det stora antalet 40-talister som de närmaste åren kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlåtelser förväntas öka.Ett alternativ vid förvärv av företag är att bilda ett holdingbolag och via det förvärva företaget man har för avsikt att köpa.Syftet är att beskriva finansieringsprocessen vid förvärv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvärderas.Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvärv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald Hypotes om hur förvärv skall gå till.Litteraturen inom området är främst fokuserad på förvärv mellan offentliga bolag, där köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvärvande bolaget. Uppsatsen fokuserar på att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvärv och inom området finns ett begränsat utbud av litteratur.Intervjuer har genomförts med tänkbara finansiärer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet från intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens Hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens Hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår Hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att Hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min Hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En Hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år.