IntroduktionDet är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av Hypotermi peroperativtoch postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökadinfektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga Hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ettvarmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindrauppkomsten av peroperativ Hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt.MetodI denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativteller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligtperoperativt och postoperativt.

Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad Hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad Hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig Hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla Hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

Bakgrund: Perioperativ Hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ Hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad Hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka Hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad Hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Examensarbetet är en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom på dessa och hur de åtgärdas.Anestesi är ett reversibelt tillstånd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det är viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika läkemedels önskade effekt och biverkningar. Vid val av anestesi bör hänsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, ålder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstå i alla stadier av anestesi, från pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer är kräkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, Hypotermi och förlängt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebära små konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.

Hypothermia during anaesthesia is a well-known phenomenon that may cause several side-effects such as greater risk of postoperative wound infection and increased risk of heart complications. The most efficient way to avoid this is to prevent hypothermia from occurring. The aim of this paper was to compile the research on the most efficient way to prevent hypothermia during anaesthesia for cats and dogs, and to compare these results to how Swedish animal hospitals prevent hypothermia today. To investigate this, a survey was sent out to several animal hospitals around Sweden to see what methods they used to prevent hypothermia in their clinics. It is difficult if not impossible to prevent the body temperature from falling slightly when anaesthesia is induced because of the drug interactions in the body that follow from the drugs given. A 1-1,5°C decrease in body temperature is to be expected and is difficult to avoid.

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet.

Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro.

This work is a combination of a literature study and a practical pilotstudy. In the literature study essential physiological reasons of why anaesthesia of horses is so risky are explained. Diffrent methods of induction and recovery are brought up, together with significant aspects of positioning the horse on the operating table and perianaesthetic complications such as myopathy, neuropathy and limb fractures. The pilotstudy had the purpose of examine the bodytemperature of horses undergoing general anaesthesia and to control the perianaesthetic temperature measurements performed in Swedish horseclinics and veterinary hospitals. Our hypothesis was that the bodytemperature of the horses would decrease but not enough to cause a problem. The purpose of this work has been to gather more profound knowledges in the subject of perianaesthetic nursing of horses which is an important part of the assignment of a veterinary nurse..

This student report is about neutering male and female cats and compares early ageneutering to neutering at the traditional age of 6 months.The main focus in this report is early age neutering, which means that neutering isperformed when the kittens are between 6 and 16 weeks of age. This technique has beenused by shelters in the United States for a long time, to prevent the adopted cats fromreproduce and contribute to the problem of overpopulation.Two different surgical methods are also addressed; the ventral midline incision and thelateral flank approach. Ovariohysterectomy and ovariectomy are also compared.I also address which drugs are preferable when kittens are neutered and some importantguidelines where you have to be extra careful when dealing with kittens.These guidelines are the preanesthetic evaluation, calculating drug dosages and preventinghypothermia, hypoglycaemia and stress.The report also has a summary of the concerns regarding early age neutering such asanaesthetic risks, growth disorders and growth plate fractures, urologic diseases andimmune system dysfunction, obesity, altered metabolism and behavioural changes.The sex hormones and how they change after neutering is also included.At the end of the report there is a compilation of a questionnaire that consists of eightquestions that I sent out to various animal hospitals and veterinary clinics in Sweden..

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.