Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med Hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus.Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för Hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande Hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande Hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp.

Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med Hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond.

Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa den kunskap man idag har om xylitolförgiftning hos hund. Studien begränsar sig till hur hundar kan exponeras för xylitol, hur upptaget av xylitol går till, vilka toxiska effekter och symtom som erhålls vid förgiftning samt differentialdiagnoser och behandling. Rapporteringen av xylitolförgiftningar hos hund har ökat i USA, vilket man tror beror på att användningen av xylitol ökat och även dess användningsområden. Xylitol tycks vara en helt ofarlig produkt för både människor och många andra djur. Människa kan i värsta fall få osmotisk diarré vid överkonsumtion. Hund är dock ett undantag och kan vid förtäring av låga mängder xylitol få mild Hypoglykemi. Vid högre doser kan xylitol ge allvarlig Hypoglykemi som kan leda till döden om hunden inte snabbt får intensivvård.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn.

Den insulinlika tillväxtfaktorn II (IGF II) är ett proteinhormon som reglerar cellers proliferation, tillväxt, migration, differentiering och överlevnad. Den utövar sin biologiska funktion via IGF I-receptorn. Dess tillgänglighet för bindning till IGF-1R regleras av en familj bestående av sex IGF-bindarproteiner (IGFBPs). IGF II kan också inducera mitos via en alternativt splitsad variant av insulinreceptorn (insulin receptor isoform A (IR-A)). De cirkulerande nivåerna av IGF II kontrolleras genom IGF II-receptorn, som saknar signalfunktion och är homolog med mannos-6- fosfatreceptorn. Tystad prägling av IGF II-genen är en återkommande observation vid en utvecklingsrubbning kallad Beckwith-Wiedemanns syndrom, vilket innefattar okontrollerad tillväxt och i många fall en njurtumör hos barn, Wilms? tumör. Tillväxthämning ses vid mutationer i genlocuset hos IGF II och den närliggande genen H19 vid en annan utvecklingsrubbning, Silver-Russells syndrom.

This student report is about neutering male and female cats and compares early ageneutering to neutering at the traditional age of 6 months.The main focus in this report is early age neutering, which means that neutering isperformed when the kittens are between 6 and 16 weeks of age. This technique has beenused by shelters in the United States for a long time, to prevent the adopted cats fromreproduce and contribute to the problem of overpopulation.Two different surgical methods are also addressed; the ventral midline incision and thelateral flank approach. Ovariohysterectomy and ovariectomy are also compared.I also address which drugs are preferable when kittens are neutered and some importantguidelines where you have to be extra careful when dealing with kittens.These guidelines are the preanesthetic evaluation, calculating drug dosages and preventinghypothermia, hypoglycaemia and stress.The report also has a summary of the concerns regarding early age neutering such asanaesthetic risks, growth disorders and growth plate fractures, urologic diseases andimmune system dysfunction, obesity, altered metabolism and behavioural changes.The sex hormones and how they change after neutering is also included.At the end of the report there is a compilation of a questionnaire that consists of eightquestions that I sent out to various animal hospitals and veterinary clinics in Sweden..

Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost.

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was ?Struggle for control of Social Life Situation? and two themes associated with post-transplant, were ?Regain power and controll of  Social Life Situation? and ?At Peace with the balance between the Present and the Future?.Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation..

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. När ett barn drabbas av diabetes krävs det mycket av föräldrarna och kommer som en chock för hela familjen. Föräldrar vill göra allt för barnet men kämpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad föräldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförändringar och vilka erfarenheter föräldrarna har fått samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde många föräldrar rädsla, frustration, oro och hjälplöshet. Föräldrarna ville sträva efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd från sjuksköterskan behövde inte föräldrarna känna sig ensamma utan hade alltid någon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för föräldrarna som här kunde få och dela med sig av erfarenheter och tips.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.