Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förstÄelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrÄgor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framstÀlls sprututbytesverksamheten och dess anvÀndare? Vilka argument anvÀnds? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvÀllspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys anvÀnts. UtgÄngspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestÄende av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som anvÀndes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och lÀkare Àr de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Mycket av den moderna sjukvÄrden bygger pÄ ett omfattande anvÀndande av lÀkemedel. Inom lÀkemedelsbranschen Àr det en förutsÀttning att produkterna hÄller en hög kvalitet eftersom de pÄverkar anvÀndarnas hÀlsa. Marknadsföring av lÀkemedel Àr strikt reglerad och riktar sig inte frÀmst till slutkunden utan till förskrivande vÄrdpersonal. LÀkemedelsföretag Àr vinstmotiverade och strÀvar efter lÀmpliga marknadsföringsstrategier för att kunna övertrÀffa konkurrenternas erbjudanden. Syftet med denna kandidatuppsats var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur marknadsföring kan ske i lÀkemedelsbranschen.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskÀrnan har lett till att inblandade aktörer i stadskÀrnan bör strÀva efter att tillgodose konsumenternas önskemÄl och behov för att öka sin attraktionskraft. För att vÀrde för konsumenten ska uppstÄ bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare vÀrdesÀtter i stadskÀrnan. Om aktörerna baserar sin profil pÄ vad de tror att kunderna efterfrÄgar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna vÀrdet uppstÄ. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur skapas överensstÀmmelse mellan vad invÄnare vÀrdesÀtter och hur aktörer samverkar för att skapa vÀrde?Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt vÀrde och attraktionskraft av och för en stadskÀrna.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnÄ studiens syfte.

Begreppet avknoppning anvÀnds genomgÄende för att beskriva en form av privatisering som inte sÀllan innebÀr att en verksamhet övertas av tidigare anstÀlld personal, som fortsÀtter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen sÄvÀl civilrÀtt som offentligrÀtt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag Àr förbjudet sÄvida inte synnerliga skÀl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebÀr ett sÄdant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan pÄkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebÀr att domstolen kan upphÀva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkstÀlla beslutet innan prövningen har gjorts.

För en tid sedan sÄ bestÀmde sig SCA Cellplast, som producerar cellplasthuvudsakligen till förpackningar, för att lÀgga ner en av sina tre fabriker i Sverige.Syftet med detta var att man skulle fÄ bÀttre kostnadseffektivitet i sin produktion.Som en konsekvens av detta sÄ flyttades ett antal maskiner ner till SCA Cellplastsfabrik i VÀrnamo, en fabrik som till följd av detta blev vÀldigt trÄng och fick enförsÀmrad leveransprecision. Man kontaktade med anledning av problemen somuppstod institutionen för förpackningslogistik vid LTH med ett förslag pÄ ettexamensarbete för att utreda dessa.Efter att ha besökt fabriken i VÀrnamo och pratat med SCA Cellplasts VD MagnusCarlsson och vÄr handledare Ola Johansson pÄ institutionen för förpackningslogistikvid LTH sÄ bestÀmde vi oss för att genomföra en simuleringsstudie av produktionenför att kunna öka produktionsvolymen med ca femton procent.Studiens fokus ligger pÄ att identifiera flaskhalsar i produktionen och att undersökahur dessa kan elimineras och huruvida maskinkapaciteten kan medge den efterfrÄgadeökningen i produktionsvolym. Förutom detta sÄ har vi undersökt vad som hÀnder dÄman minskar stÀlltiderna som i dagslÀget bÄde Àr stora och varierar kraftigt. Om manminskar dessa och dess varians sÄ kan man öka flexibiliteten i produktionen avsevÀrtoch kan arbeta mera enligt den japanska produktionsfilosofin.VÄra resultat tyder pÄ att man mycket vÀl med bibehÄllen maskinpark kan uppnÄ enfemtonprocentig ökning av produktionsvolymen. Men det krÀvs en del ÄtgÀrder frÄnSCA's sida.

VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.

Floating innebÀr att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumÀrken. För att stÀrka ett varumÀrke mÄste relationer skapas med hjÀlp av vÀrdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring Àr ett sÀtt att nÄ ut till kunderna pÄ ett djupare plan och stÀrka deras relation till varumÀrket och varumÀrkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hÄllbar stadsutveckling - med sÀrskild inriktning pÄ social hÄllbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stÄr bostadsomrÄdet AlmgÄrden och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgÄngspunkt i teorier om socialt hÄllbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förstÄelse för bostadsomrÄdets betydelse för barns uppvÀxtvillkor. Uppsatsen innehÄller en nulÀgesbeskrivning och hÄllbarhetsanalys av AlmgÄrden som kontext, baserad huvudsakligen pÄ intervjuer med boende och olika företrÀdare för den kommunala verksamheten i omrÄdet. Sammantaget indikerar situationen pÄ AlmgÄrden sÀmre förutsÀttningar för god hÀlsa och vÀlfÀrd och medför faktorer som kan pÄverka barns uppvÀxtvillkor negativt.

Detta examensarbete undersöker elevers och lÀrares syn pÄ skolans fysiska miljö och dess betydelse för lÀrande. Undersökningen sker pÄ tvÄ gymnasieskolor i en och samma stad i SkÄne, den ena skolan Àr en kommunal skola och den andra skolan Àr en friskola. Syftet med studien Àr dels att studera hur elever och lÀrare pÄ gymnasiet förhÄller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö pÄverkar lÀrandet, dels att försöka se om det finns nÄgra skillnader eller likheter i resonemanget pÄ de tvÄ skolorna. FrÄgestÀllningar angÄende upplevelse av fysisk skolmiljö, pÄverkansmöjligheter samt medel för att Àndra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angÄende möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lÀrare trivs bÀttre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan pÄverka miljön mer samt Àr mer nöjda med utrymmena pÄ skolan Àn vad den kommunala skolans elever och lÀrare Àr.

Syftet Àr att ta reda pÄ vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen Àr att stadens karaktÀr Àr anonymitet och syftet Àr att ta reda pÄ huranonymiteten ser ut idag nÀr stadsmedborgarna Àr kameraövervakade. Studien Àr en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen anvÀnds Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men ocksÄ teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn pÄ trygghet i staden sÄ vÀlsom en del andra kÀllor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillÀmpat pÄ dagens stad. Slutsatserna Àr att dagens stadsmÀnniska Àr bÄde anonym och inte, beroende pÄ hur man serdet. De som syns i kamerans blick Àr de som begÄr brott, medan de andra fortfarande Àranonyma. GÀllande tryggheten kan den uppnÄs genom ett levande folkliv.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: CapellagĂ„rden ?Hur samarbeten och nĂ€tverk kan bidra till ökade intĂ€kter Bakgrund: CapellagĂ„rden Ă€r en fristĂ„ende internatskola pĂ„ södra Öland som likt mĂ„nga andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att CapellagĂ„rden eftersökt alternativa sĂ€tt att effektivisera anvĂ€ndningen av tillgĂ€ngliga resurser samt genom nya samarbeten och nĂ€tverk hitta nya intĂ€kter.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur samarbeten och nĂ€tverk kan öka intĂ€kternaför en skola som CapellagĂ„rden. Detta görs i tre steg dĂ€r vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien sĂ„ har vi anvĂ€nt oss av ett abduktivt angreppssĂ€tt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med företrĂ€dare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att CapellagĂ„rden kan dra lĂ€rdom av andra skolors sĂ€tt att arbeta med samarbeten och nĂ€tverk för att öka intĂ€kterna.Exempelvis genom att anvĂ€ndning av benchmarking.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Bakgrund: Av tradition har det funnits tvÄ redovisningsmodeller i de industrialiseradelÀnderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA Àr ett exempel pÄ ett landdÀr man tillÀmpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan lÀnge hartillÀmpat den kontinentala. Under senare Är har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gÀller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket Àr framtaget av IASB.Detta har medfört tÀmligen stora förÀndringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillÀmpats sedan 2002, vilket bidragit till attman dÀr har större erfarenhet av de nya bestÀmmelserna och kunnat fÄ fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Syfte: Syftet med magisteruppsatsen Àr att konstruera en ansats till en generell teoretisk analysmodell som kan förklara hur affÀrsmodeller pÄverkas av externa branschförÀndringar. Analysmodellen kommer att appliceras pÄ TV-branschen.Metod: Vi har konstruerat en ansats till en generell teoretisk analysmodell som vi har applicerat pÄ TV-branschen för att försöka förklara hur företagens affÀrsmodeller pÄverkas av externa faktorer som bidrar till förÀndringar i branschen. I vÄr undersökning har vi valt en kvalitativ metod, och vi har huvudsakligen anvÀnt oss av teori inom branschutveckling, vÀrdekonstellationer och value migration teori. VÄr primÀrdata utgörs av intervjuer med personer som arbetar inom digital-TV omrÄdet i nÄgon av de tre distributionsplattformarna. SekundÀrdata har vi erhÄllit frÄn artiklar, remisser samt annat material frÄn olika instanser inom omrÄdet.Slutsats: VÄr ansats till analysmodell utgör en grund för att studera hur affÀrsmodeller pÄverkas av branschförÀndringar.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevÀrt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den barnmorska som varit nÀrvarande vidförlossningen. Ett viktigt mÄl för förlossningsvÄrden Àr en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benÀmningar och tydligariktlinjer saknas gÀllande syfte, struktur, innehÄll, mÄlgrupp, samt nÀr i tid och vem skall hÄllai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanstÀllning över publicerade studier dÀr samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har anvÀnts dÄ det inte finns nÄgot enhetligt begreppför samtal efter förlossning.