Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklÀrare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterÀra texter, Àven upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lÀrarna föredrar att anvÀnda i sin undervisning. Syftet Àr att försöka fÄ en inblick i hur texturvalet hos gymnasielÀrare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gÄ till.Nio svensklÀrare som arbetar pÄ gymnasiet har intervjuats via mail.

Kamouflage Àr ett viktigt omrÄde inom militÀr överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebÀr kamouflage att anpassa rörelse, upptrÀdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebÀr kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gÀller för hela det elektromagnetiska spektrumet dÀr hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-omrÄdet sÄvÀl som i det visuella omrÄdet. I takt med att tekniken gÄr framÄt utvecklas mer avancerade sensorer.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att fÄ en AD/HD diagnos i vuxen Älder och vilka sociala konsekvenser det ger. DÄ mÄnga studier inriktar sig pÄ AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stÀllet ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen anvÀnder oss av Àr social konstruktionism dÄ vi tycker den Àr relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i sÄ fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förÀndrat deras vardag, bemötandet frÄn myndigheter och arbetskamrater, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvuppfattning och relationen till vÀnner och nÀra anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frÄgestÀllningar som passade studiens syfte.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt i rapporten. Företaget har nyligen fÄtt höjda produktionsmÄl dÄ de fÄtt ta över produktion frÄn en fabrik som hÄller pÄ att avvecklas. DÄ arbetskraften fortfarande Àr densamma har detta lett till att de anstÀllda fÄr jobba övertid. Studien har huvudsakligen fokuserats pÄ en avdelning inom företaget men till viss del har studien ocksÄ krÀvt att mindre delar av de tvÄ andra avdelningarna ocksÄ studerades.Syftet med projektet var att se över hur arbetsprocessen kunde effektiviseras sÄ att mÄlen kan nÄs utan att personalen behöver jobba övertid. Som ramverk för projektet anvÀndes en version av Six Sigmas lösningsmetodik DMAIC, nÀmligen RDMAIC, dÀr en Recognize-fas har lagts till i starten av arbetet.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller nÀr det kommer tillvÄldi nÀra relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestÄtt av Ätta kvinnojourer och Ätta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det Àr Ätta av varje Àr attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys pÄ.TvÄfrÄgestÀllningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare pÄ de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I sÄ fall hur? (2) RÄder det nÄgon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och mÀn som offer och förövare? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Uppsatsen utgÄr vidare frÄn debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar pÄ att kvinno-och mansjourernaförhÄller sig till enasymmetrisk linje, det vill sÀga mannen som den huvudsakliga vÄldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vÀnder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga vÄldet, och de framstÀller mÀn och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter mÀnniskor i kris eller oro, mÀnniskor som fÄr allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten krÀver flexibilitet, förmÄga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. OmvÄrdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bÀsta tÀnkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvÄrdnad av patienter med HIV/Aids.

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

I Sverige ska unga lagövertrÀdare i första hand dömas till ungdomsvÄrd. Denna studie bygger pÄ sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av pÄföljden ungdomsvÄrd. Ungdoms-vÄrd Àr en individuellt inriktad insats för unga som begÄtt brott och innebÀr att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen Àr individuellt utformad utifrÄn vilket brott den unge har be-gÄtt och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien Àr att stude-ra ungdomars beskrivningar av pÄföljden ungdomsvÄrd och undersöka om de anser att pÄfölj-den har bidragit till en förÀndring av deras brottsliga beteende.

VÄren 2005 förvÀrvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. FörvÀrvet innebar en tydlig strategiförÀndring för FSB dÄ banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begrÀnsat Àgande. Till följd av denna tydliga strategiförÀndring har vi funnit det intressant att titta pÄ bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte Àr att, med utgÄngspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer pÄverkat sÄvÀl förutsÀttningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

Katter fÄr toxiska effekter av vissa lÀkemedel vid avsevÀrt lÀgre doser Àn andra djur. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad det beror pÄ. Paracetamol, acetylsalicylsyra och permetrin Àr tre substanser som ger Àr eller ger upphov till enkla plana fenoler, och som Àr kÀnda för att orsaka problem hos katt. LÀkemedel behöver metaboliseras för att kunna utsöndras ur kroppen, och det Àr hÀr katter skiljer sig frÄn de andra djuren. Alla djur i Felidae-familjen har begrÀnsad förmÄga att glukuronsyrakonjugera lÀkemedel och andra xenobiotika, framför allt fenoler. Detta beror pÄ att de har lÀgre nivÄer av eller helt saknar en grupp av UGT-transferaser.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut prÀglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det Àr nÄgot som slÄr sÀrskilt hÄrt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strÀvan att bibehÄlla förmÄgebredd och djup ingÄs multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har frÄn ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktÀristikum för framgÄngsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte Àr att undersöka om dessa framgÄngsfaktorer kan appliceras Àven pÄ en lÀgre analytisk nivÄ som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. FramgÄngsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den hÀr studien definieras genom att sÀtta dem i relation till rÄdande forskningslÀge.  Analysen bygger pÄ att sÀtta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgÄng kan förstÄs och förklaras utifrÄn Valaseks teori.

AbstractIT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being.