Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att skapa en förstÄelse för Àtstörningsproblematiken utifrÄn den subjektiva upplevelsen hos personer som Àr friskförklarade samt perspektivet frÄn en behandlares inom omrÄdet.Hur kan ett Àtstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad fÄr personen motiverad till en förÀndring av sitt beteende?Hur ser förhÄllandet till kost och trÀning ut efter en friskförklaring? Vad innebÀr frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehÄller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett Äldersspann mellan 20-34 Är med olika Àtstörningsproblematikbakgrunder. För att fÄ ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades Àven en behandlare inom omrÄdet.

Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa Ă€r kopplade till olika inlĂ€rningsstilar. MĂ€nniskan lĂ€r pĂ„ olika sĂ€tt, olika inlĂ€rningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlĂ€rnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. MĂ€nniskan anvĂ€nder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen anvĂ€nds. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlĂ€rningsstil/ar de anvĂ€nder.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att skapa en förstÄelse för Àtstörningsproblematiken utifrÄn den subjektiva upplevelsen hos personer som Àr friskförklarade samt perspektivet frÄn en behandlares inom omrÄdet.Hur kan ett Àtstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad fÄr personen motiverad till en förÀndring av sitt beteende?Hur ser förhÄllandet till kost och trÀning ut efter en friskförklaring? Vad innebÀr frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehÄller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett Äldersspann mellan 20-34 Är med olika Àtstörningsproblematikbakgrunder. För att fÄ ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades Àven en behandlare inom omrÄdet.

Trots de diskussioner angÄende religionens roll som förts mellan ateister och teister pÄ senare Är verkar det finnas fÄ statistiska undersökningar pÄ religionens roll som sÀnkare av stress och höjare av psykologiskt vÀlbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning pÄ omrÄdet som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning frÄn 2001 samt Maslows behovsteorier stÀlldes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt vÀlbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sÀnka stress och höja psykologiskt vÀlbefinnande genom att besvara djupa existentiella frÄgor, medan exempelvis socialt stöd och hÀlsosamt leverne verkar vara sekundÀrt. Resultaten frÄn uppsatsen har Àven visst stöd frÄn den amerikanska undersökningen.

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav pÄ att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig pÄ en kvalitativ studie bestÄende av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjÀnst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjÀlp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utstrÀckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmÄn för arbetslivets krav pÄ effektivitet. Studien visar ocksÄ att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att övertrÀdelser av lagen Àr nödvÀndiga för att samhÀllet skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgÄr att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmÀnhetens förvÀntningar och gruppens krav pÄ anpassning..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framstÀller hÀndelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde Är 2011.Teorin och metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen Àr sprÄket och de angreppsvinklar som journalisten anvÀnder sig av för att övertyga sina lÀsare.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Aftonbladet och Expressen gÀllande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under Är 2011. Urvalet har gjorts genom att vÀlja ut 30 stycken artiklar frÄn de tvÄ kvÀllstidningarna genom att göra ett nedslag varje mÄnad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga hÀndelser kring krisen.Huvudresultatet Àr att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden lÄter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig lÀngre medan man nÀsta stund kan lÀsa om att nu Àr slutet nÀra. Det Àr helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

TvÄngsmÀssig shopping, compulsive buying, Àr en störning som innebÀr att individen har svÄrigheter att motstÄ shoppingimpulser. I huvudsak Àr det kvinnor som uppvisar tvÄngsmÀssig shopping och genomsnittsÄldern Àr 30-31 Är. Det finns dock forskningsresultat som tyder pÄ att genus- och Äldersskillnaderna minskar (Dittmar, 2005). TvÄngsmÀssiga shoppare har ocksÄ framtrÀdande materialistiska vÀrderingar och/eller svÄrigheter att reglera kÀnslor visar separata studier. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tvÄngsmÀssig shopping, materialistiska vÀrderingar och emotionsregleringsförmÄga i en och samma studie.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera huvudsakligen lÀrares upplevelse av "den goda examinationen", i bemÀrkelsen examination som frÀmjar lÀrande pÄ högskole-/universitetsnivÄ, i relation till vad studenterna förvÀntas lÀra sig, s.k. förvÀntade studieresultat. Metoden Àr kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger pÄ fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lÀrare. LÀrarna menar att de förvÀntade studieresultaten Àr viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, Àven om de ocksÄ pÄpekar att yttre förhÄllanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke pÄ studenters lÀrande. Kursplanernas förvÀntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

I denna uppsats redovisas en studie av nĂ„gra lĂ€rares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur fem idrottslĂ€rare anser att de motiverar elever i grundskolans högre Ă„ldrar till ökad delaktighet i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lĂ€rare inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. För att nĂ„ studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lĂ€rarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer sĂ„som Ă„lder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur naturen pÄverkar mÀnniskan, samt pÄ vilket sÀtt företag kan anvÀnda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hÀlsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv Àr en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.? Vilken inverkan har naturen pÄ mÀnniskan?? Hur kan en arbetsgivare tjÀna pÄ att erbjuda sina anstÀlla friluftslivsaktiviteter?? Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?MetodForskning och litteratur har granskats för att svara pÄ studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan pÄ hÀlsan, kopplingen natur och hÀlsa samt grupper och grupputveckling har anvÀnts. Resultatet av en enkÀtundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvÄrd, utgör Àven det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.Sammanfattande diskussionSverige förlorar varje Är stora summor pengar pÄ sjukfrÄnvaro till följd av fysisk inaktivitet.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan anvÀndas för att minska den negativa miljöpÄverkan frÄn animalieproduktion. Animalieproduktion pÄverkar miljön negativt genom husdjurens utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutslÀppen, frÄn husdjur, hÀrstammar frÄn dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i vÄmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smÀltbarhet resulterar i mindre metanbildning jÀmfört med foder med lÄg smÀltbarhet.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare pÄverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begrÀnsningar ledarskap pÄ distans medför. Uppsatsen utgÄr frÄn ett ledarperspektiv och bygger pÄ fyra intervjuer av enhetschefer inom omrÄdet personlig assistans. Den teoretiska utgÄngspunkten grundar sig huvudsakligen pÄ Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla sjÀlvstyrande medarbetare samt begrÀnsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.