Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans Huvudmanpåverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en Huvudman och det är en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsynkommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studienextra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmän.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med Huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter Huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av Huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot Huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen.Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges.I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

I början av århundradet arbetade många under ett uppdragsliknande förhållande för att i efterkrigstiden förändras till att den form de flesta arbetade i och strävade efter var en anställning. Hela den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att skydda de anställda och utgår ifrån att alla har en tillsvidare anställning. Arbetsmarknaden har de senaste årtiondena förändrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förändring är till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer är att fler vågar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anställningar för att få omväxling i arbetet.

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans Huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), Huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en Huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikHuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring.Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal.

Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive Huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens Huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är Huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.