AbstraktTitel: Dörren till en framtida karriär?Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare: Maria Karlsson & Emelie JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011-05Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, Huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och Huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den.

NCC har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Solna Stad startat ett projekt där alternativ energiproduktion i urban miljö ligger i fokus. Ett vindkraftverk med en maxeffekt på 2,5 kW installerades på NCC:s Huvudkontor i Solna i mitten på februari 2011. IVL:s roll i projektet är att arbeta fram en meteorologisk modell där vindförhållandena, med hänsyn till närliggande hinder och olika höjder, presenteras. Syftet med detta examensarbete är att utföra en teknisk utvärdering av vindkraftverket. Håller leverantören sina löften gällande produktion? Är urban vindkraft lönsam eller vilka förutsättningar krävs för att den ska bli det? Behöver vindmätningar utföras eller kan IVL:s modell alternativt data från den närliggande mätstationen på Bromma flygplats användas? Vad arbetar konkurrenterna med inom energi och miljö? Dessa frågor ligger som grund till arbetet.NCC installerade 2009 en väderstation på taket till Huvudkontoret och det är dessa mätningar som beräkningarna baseras på.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

I företag och organisationer är det vanligt att riskanalyser genomförs som ett led i arbetet med att hantera de risker och hot som verksamheten kan möta. En viktig del i en riskanalys är det första steget som går ut på att identifiera risker och hot, så kallad riskidentifiering. En brasiliansk studie pekar på att kunskapen kring riskidentiferingstekniker i brasilianska företag generellt sett är låg. Eftersom det förefaller finnas ingen eller mycket lite forskning i ämnet applicerat på svenska företag valde jag att undersöka hur stor kunskap som svenska tillverkningsföretag med Huvudkontor i Göteborgsregionen har kring riskidentiferingstekniker. Tanken är dels att resultatet av undersökningen dels ska kunna utvecklas och användas som underlag i andra vetenskapliga studier, men också att det ska kunna vara möjligt att användas till en mer praktisk tillämpning.Undersökningen genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning där jag så långt som möjligt försökte utforma frågor och svarsalternativ utifrån de regler och standarder som finns inom metodiklitteraturen.

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Preem Petroleum AB i Stockholm (Preem), som är ett oljebolag med två raffinaderier samt har en stor distribution och försäljning inom Sverige. Preem köper in råolja som raffineras till olika petroleumprodukter med höga miljökrav vid de två raffinaderierna i Göteborg och Lysekil, Preem Raffinaderi AB and Scanraff AB. Preem säljer en del av sina raffinerade produkter till andra oljebolag, både inom Sverige och till export. Inom Sverige distribuerar Preem till både egna och andras depåer runt om i landet, mestadels med båt. Ifrån depåerna distribueras Preem sina raffinerade oljeprodukter dels till sin bensinstationskedja dels direkt till slutkund, vilket sker både med egna eller inhyrda tankbilar.

Treotham är ett företag med Huvudkontor i Stockholm, vars affärsidé är att marknadsföra och sälja kvalitetskomponenter med personlig service, hög kompetens och rätt pris. Treotham representerar ett 40-tal leverantörer inom elektronik, automation samt elinstallation. I deras sortiment finns en spisvakt vars uppgift är att förhindra de olyckor och bränder som direkt kan knytas till torrkokning eller höga temperaturer under matlagning vid köksspisen. Spisvakten består av två huvudkomponenter, ett manöverdon som placeras på väggen ovanför spishällen och en huvudenhet som sitter bakom spisen. Produkten är i första hand avsedd för äldre människor med någon form av demenssjukdom.

Bakgrunden till denna uppsats grundar sig i att det finns en utbredd litteratur kring implementeringen av miljöledningssystem i organisationer. Däremot finns det färre studier om hur miljöledningssystem bör förvaltas kontinuerligt efter att systemet har implementerats. Författarna har identifierat den interna kommunikationens roll som viktig i förvaltningen av ett miljöledningssystem, i detta fall ISO 14001. Mot bakgrund av att intern kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med ISO 14001 ansågs det av författarna relevant att titta djupare på hur den interna kommunikationen kring miljöarbetet fungerar inom en decentraliserad organisation. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera viktiga faktorer som påverkar intern kommunikation inom en organisations miljöarbete. Genom att identifiera dessa faktorer är målet att öka förståelsen för hur organisationer kan förbättra sin interna miljökommunikation och således sitt miljöarbete. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ med en induktiv ansats, det vill säga att genom att titta på ett specifikt fall kunna se generella mönster som sedan kan återfinnas i litteraturen.

Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen Soysüren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det är en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser på företagsnivå just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebära att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlägger även situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in åsikter från restaurangägare samt en representant från Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med åtta restaurangägare i Gävle och en skatterevisor på Skatteverkets kontor i Gävle.

I denna rapport undersöker vi om en personal shopper tjänst är bra att införa i en modekedja med en bred målgrupp inom lågprissegmentet. Vi samarbetar med Gina Tricots Huvudkontor där vi ska utveckla tjänsten tillsammans med Fredrik Appelqvist, retail ansvarig på Gina Tricot. I rapporten tar vi reda på om målgruppen är intresserad av tjänsten och hur de i så fall vill att den ska vara utformad. Detta för att se om det är ett strategiskt val för modekedjan Gina Tricot att starta upp en personal shopper tjänst ute i butik.I detta arbete har vi tillämpat några modeller för att undersöka på vilket sätt kunderna tar sina köpbeslut. Modellerna används för att se vart personal shoppern kan komma in och påverka kundens köpbeslut, för att kunden ska bli nöjd och sprida en positivitet om företaget.

I Bjuv två mil öster om Helsingborg ligger Svenska Nestlés Huvudkontor. Här finns treolika Nestléfabriker, Grönsaksfabriken, Färdigmatfabriken och Kolonialfabriken. 1Grönsaksfabriken produceras årligen ca 39 000 ton grönsaker, varav ärterna upptar ca26 000 ton.Den befintliga statistiken över utbytet vid förädlingen av ärter baseras på tre uppgifter:? Hur mycket smutsiga ärter som levereras till företaget.? Andelen avfall som rensas bort i processens första steg, rensning.? Hur mycket ärter som erhålls efter förädlingen.För att kunna genomföra förbättringar vid ärtförädlingen krävs kunskap om var i processen förluster av ärter uppstår samt omfattningen av dessa. Det är därför av stor vikt att de befintliga uppgifterna är korrekta.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

Sammanfattning Titel: Fallstudie av SJ:s krishantering och varumärkesuppbyggnad Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madeleine Olsson och Serin Marangoz Handledare: Jonas Kågström Datum: Maj 2010  Syfte: Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur en kris påverkar företagets varumärke samt jämföra huruvida SJ:s krishantering stämmer överens med teorin. SJ:s kriser har resulterat i att konkurrensen blir större och att de tappar allt för många kunder som numera väljer andra bolag eller andra transportmedel. Vi vill veta hur SJ arbetar för att få dessa kunder att välja SJ som transportmedel igen.Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden och därigenom samlat in vårt empiriska material genom intervjuer. Den kvalitativa metoden passar oss då vi valt att göra en fallstudie där vi vill få en djupare förståelse i hur SJ arbetar med sin krishantering och varumärkeskris samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke efter de senare årens problem som varit förknippade med SJ. Ett av tillvägagångssätten var att intervjua flera olika personer som arbetar inom olika avdelningar på SJ:s Huvudkontor för att få ett sådant brett material som möjligt.

Mitt examensarbete har utförts på uppdrag av ATEA/Exait i Luleå, för Coop Norrbotten. Målet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbättrad nätverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare på ATEA var Leif Häggström, seniorkonsult och specialist på brandväggar och nätverkssäkerhet. Jag har även arbetat nära den huvudansvarige för IT på Coop Norrbottens Huvudkontor i Luleå; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns på den nya designen från Coop Norrbottens sida var att säkerheten på nätverket skulle förbättras avsevärt, och att strukturen även skulle göras mer modulär och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgänglig för designen var den som redan fanns i drift ute på Coops affärer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x Trådlösa accesspunkter från Trapeze (Juniper)Utgångspunkten var, som nämnts ovan, att designen skulle baseras enbart på befintlig utrustning.

Sammanfattning Författare: Ann-Sofie Hjalmarsson och Judith Rodriguez Handledare: Leif Edvinsson Examinator: Christer Kedström Kurs: Magisterkurs i Strategisk ledning Nyckelord: Intellektuellt kapital, miljöpsykologi, hjärnan, hjärnergonomi. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att öka insikten för hur man genom strukturkapitalet, i det här fallet kontorets design, kan förstärka humankapitalet. Vi avser ta fram en ?tankeram" med de element vi har funnit betydelsefulla. Metod: Vi har använt oss av abduktiv kvalitativ metod.