Sökresultat:
244 Uppsatser om Huvudämne - Sida 12 av 17
Dans kan vara vad som helst : En studie kring elevers och lÀrares uppfattning om dans i Àmnet idrott och hÀlsa
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers och idrottslÀrares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa.- Vad innebÀr dansmomentet i Àmnet idrott och hÀlsa för elever och idrottslÀrare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har anvÀnds till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslÀrare intervjuades i en grupp om tvÄ personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjÀlp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmÀnt intryck för att sedan lÀgga mÀrke till mönster, se rimligheten och stÀlla samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lÀrare, Àr överens om att dans inom Àmnet idrott och hÀlsa Àr rörelse till musik.
Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden : En intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle
Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.
Byggavfall : En studie av avfall pÄ byggarbetsplatser
Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB (Siemens) i FinspÄng. De utvecklar och tillverkar bland annat gasturbiner som kan drivas pÄ bÄde gasformigt- och flytande brÀnsle. Syftet för arbetet Àr att skapa förutsÀttningar för att öka förstÄelsen för spraybildning av flytande brÀnsle, till detta anvÀnds och vidareutvecklas en spridarrigg pÄ Siemens.Siemens Àldsta gasturbin SGT-500 utvecklades och sattes i drift under 1950 talet. Vid denna tid var det en spridare med spillflöde och ett munstycke med roterande atomisering som visade bÀst egenskaper. Höga tryck i munstycket genererar en spraykon med finfördelade droppar.
Vidareutveckling av Siemens spridarrigg för studier av brÀnslespray
Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB (Siemens) i FinspÄng. De utvecklar och tillverkar bland annat gasturbiner som kan drivas pÄ bÄde gasformigt- och flytande brÀnsle. Syftet för arbetet Àr att skapa förutsÀttningar för att öka förstÄelsen för spraybildning av flytande brÀnsle, till detta anvÀnds och vidareutvecklas en spridarrigg pÄ Siemens.Siemens Àldsta gasturbin SGT-500 utvecklades och sattes i drift under 1950 talet. Vid denna tid var det en spridare med spillflöde och ett munstycke med roterande atomisering som visade bÀst egenskaper. Höga tryck i munstycket genererar en spraykon med finfördelade droppar.
De osynliga barnen? - en kvalitativ studie om barns vardag pÄ kvinnojourer
AnmÀlningar av barnmisshandel ökar för varje Är. I mÄnga av dessa fallen Àr det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma mÄste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut nÀr de bor pÄ en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur ser personalen pÄ barnens vardag i allmÀnhet? Hur arbetar personalen med att hjÀlpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivÄ Àr för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag nÀr de bor pÄ kvinnojour?För att finna svar pÄ detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i nÄgra av de angrÀnsande kommunerna.
Risk vid miljöinvesteringar : En fallstudie över det kommunalÀgda bolaget VIVAB
Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hÀlsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har pÄ risker Àr beroende av i vilket sammanhang de Àr verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar nÀr det gÀller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalÀgda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i VÀst AB (VIVAB).
Har du ölat dig odödlig? En undersökning av resultativkonstruktioner i svenskan
Denna uppsats handlar om den typ av sprÄklig konstruktion som kallasresultativkonstruktion. MÄlet med uppsatsen Àr att förklara vad en resultativkonstruktionÀr, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativerhar utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktionerkommer till uttryck i det svenska sprÄket.Resultativer Àr konstruktioner dÀr komplementet i verbfrasen uttryckerett resultat av verbhandlingen. Resultativer lÀmpar sig vÀl för attbeskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskareinom konstruktionsgrammatiken Àr Adele Goldberg, och hennessÀtt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgÄngspunktför uppsatsen.Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkarvara att de skulle kunna Àndra valensen för det verb som ingÄr ikonstruktionen. Det Àr en egenhet som innebÀr att man, beroende pÄvilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte Àrhelt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprungi tranformationsgrammatiken.
Ledarskap för hÄllbar hÀlsa: en fallstudie pÄ Roxtec International AB
Bakgrunden till examensarbetet Àr den lÄga frisknÀrvaron pÄ ett flertal arbetsplatser i Sverige. PÄ sikt hotar en lÄg frisknÀrvaro den svenska vÀlfÀrden genom att kostnaderna för ohÀlsa blir vÀldigt höga, bÄde i monetÀra mÄtt och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att pÄverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hÀlsa och ledarskap till ett intressant omrÄde. I detta examensarbete ges svar pÄ forskningsfrÄgorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hÄllbar hÀlsa? ? Vilka goda exempel pÄ arbetssÀtt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.
Slipvinklar för bergkristall: hur stor betydelse har vinklarna för briljansen i en slipad bergkristall?
Det finns en uppsjö olika kvalitĂ©er pĂ„ fasetterade stenar. NĂ€r ljus nĂ„r fasetterna kommer de att reagera olike pga. slipvinklar, poleringens kvalitĂ©, rĂ„materialets kvalitĂ©, fasettmöten mm. Att det slipas sĂ„ mycket sten som inte uppfyller dessa kriterier beror bland annat pĂ„ tidsbrist, materialbrist och kunskapsbrits. Ăven den utbildade sliparen kan ibland justera slipvinklarna nĂ„got för att behĂ„lla sĂ„ mycket material som möjligt, och denna rapport skrevs för att ta reda pĂ„ hur mycket kan man laborera med slipvinklarna och hur storbetydelse har de om man gjort allt annat enligt böckerna, dvs.
Ungdomars motiv kring avhopp frÄn ridskola
Forskningsstudier visar pÄ att en hel del ungdomar slutar att rida pÄ ridskola. Det Àr dÀrför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande pÄ ridskolor kan ha en pÄverkan pÄ sporten i framtiden. Det vara svÄrt som instruktör pÄ ridskola att fÄ reda pÄ den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, dÄ det kan vara ett kÀnsligt Àmne. Det kan ocksÄ vara sÄ att man som instruktör kan bli vÀldigt förvÄnad att en viss elev slutar, eller fortsÀtter rida dÄ man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar vÀljer att sluta rida pÄ ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida pÄ ridskola.
Sociala mediers pÄverkan pÄ marknadskommunikationen inom tvÄ olika branscher : En komparativ fallstudie mellan Microsoft och Prime
Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sÀtt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förÀndrat sÀttet som mÀnniskor kommunicerar pÄ, hur information och innehÄll sprids pÄ Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundlÀggande förstÄelse kring hur tvÄ olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det Àr viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, dÄ forskning visat att Ätskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig pÄ hur sociala medier pÄverkat marknadskommunikationen inom tvÄ olika branscher och hur det i sÄ fall skiljer sig Ät.
MiljöpÄverkan ur ett företagsperspektiv : En studie över ALSTOM Power Sweden AB och dess pÄverkan pÄ miljö genom Ären
Till att börja med var miljömedvetandet inte sÀrskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av vÀrlden. Kunskapen om att mÀnniskans aktiviteter kan ha en negativ pÄverkan pÄ naturen och att naturen har grÀnser för hur mycket den tÄl Àr nÄgot som har vÀxt fram under Ärens lopp. En hel del började hÀnda pÄ det hÀr omrÄdet inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hÀnsynen till miljön fÄtt en allt större roll i vÄrt samhÀlle har det gett ringar pÄ vattnet Àven hos de svenska företagen och deras produktion. I den hÀr studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ÀmnesomrÄden, med början kring 1950-talet.
Pappa, pappa, barn ? en kvalitativ studie om mÀns upplevelser kring adoptionsprocessen och deras lÀngtan efter barn
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mÀn som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras lÀngtan efter barn sÄg ut.Metod: UtifrÄn en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nÄ kunskap, genomfördes studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella mÀn som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrÄn valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansÄg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: LÀngtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. MÄnga olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn pÄ heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.
För gammal för att köra bil? : En kostnadsnyttoanalys om Sverige bör införa körkortskontroller för bilförare över 75 Är
Varje Är ökar antalet Àldre personer och i samband med den ökningen blir Àven antalet Àldre personer med körkort allt fler. Med Äldern Àr det vanligt att reaktionsförmÄga, syn och hörsel försÀmras vilka alla Àr viktiga egenskaper för trafiksÀkerheten. LÀkare i Sverige Àr skyldiga att rapportera till Transportstyrelsen om en individ inte anses vara lÀmplig att köra bil. Att lÀkare över huvud taget tar upp körkortsfrÄgan med sina patienter sker endast i 60 procent av fallen och dÀrmed fortsÀtter mÄnga olÀmpliga körkortsinnehavare att köra bil. Majoriteten av lÀnder inom Europeiska Unionen (EU) har nÄgon form av övre ÄldersbegrÀnsning i körkorten dÀr körkortsinnehavarna mÄste genomgÄ en kontroll för att fÄ körkortet förnyat.
Glid pÄ en livsstil ? en studie om branschglidningar
VarumÀrkesutvidgning Àr i dag en trend inom affÀrsutveckling, dÄ metoden underlÀttaringÄngen pÄ nya marknader. Utvidgningar Àr dock ingen genvÀg till en garanteradpublikframgÄng. Om utvidgningen ska fungera mÄste den struktureras sÄ att den framstÄr somsjÀlvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.MÄnga Àr företagen som lyckats med sin utvidgning men mÄnga Àr Àven de som misslyckats,och som med det fÄtt betala ett högt pris för lÀrdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, Àr det ocksÄ mÄnga som glider in pÄ nÀrbeslÀktade marknader, eller pÄhelt andra branscher. VarumÀrket fÄr dÄ fungera som en garant för den nya produkten.