Sök:

Sökresultat:

4353 Uppsatser om Hushćllning med resurser - Sida 1 av 291

Byggande f?r gemenskap - en studie av bostadsblandningens roll f?r social sammanh?llning

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Psykosocial arbetsmiljo? och psykologiskt va?lbefinnande inom servicebranschen

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

"Skit i frid" : Förmedla budskap genom broderi

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

P? tiden att bena ut om vegansk kosth?llning ?kar risken f?r frakturer bland vuxna - En systematisk ?versiktsartikel av kohortstudier

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Införandet av nÀtjournal - En analys av VÄrdförbundets medlemmars instÀllning

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Sjuksköterskans syn pÄ trycksÄrsprevention : En litteraturstudie

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

SmÀrtskattning av för tidigt födda barn pÄ en neonatalavdelning : En kvantitativ tvÀrsnittsstudie

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

En materialproducent eller business partner?

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

H?llbar omst?llning i influencerbranschen: M?jligheter och Utmaningar

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Rektorers tankar om resurser

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur rektorer definierar och vÀrderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulÀr har rektorers syn pÄ olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lÀrandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar pÄ att resursbegreppet bestÀms av vem, var och nÀr det definieras. DÄ samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar Àr det resurser av mer abstrakt/sjÀlslig karaktÀr som vÀrderas högt oavsett kön. Högst vÀrderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka bÄda, enligt Herzbergs tvÄfaktorteori, Àr motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsstÀllelse och bör gynna eleverna.

Hand, hjÀrta och huvud : En studie om skolans resurser och deras betydelse för elevers resultat

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

HushÄllning med resurser; producentens ansvar

?Det var bÀttre förr? Àr ett uttryck man ofta fÄr höra nÀr diskussioner om produkters hÄllbarhet kommer pÄ tal. Om produkter hÄller sÀmre idag Àn ?förr? och detta leder till att jordens Àndliga resurser töms, Àr detta miljörÀttsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gÀller hushÄllning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats Àr att Àven om dagens lagstiftning medför krav pÄ producenter att hushÄlla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en sÄ bra hÄllbarhet som det Àr möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hÄllbarhet bÀttre..

Hur barn med hörselnedsÀttning anvÀnder resurser för delaktighet och meningsskapande i förskolan

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Ensam Àr stark ?en kvalitativ studie av en banks interna resurser och förmÄgor

Författarna har kommit fram till att smÄ innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshÀndelse eller ett strategiskt val sÄ att dynamiska förmÄgor uppstÄr. Dessa dynamiska förmÄgor pÄverkar i sin tur och kan Àven utgöra kritiska resurser som föder förmÄgorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmÄga. Dessa tre Àr i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos smÄ och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

Översyn av arbetstidsförlĂ€ggning

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

1 NĂ€sta sida ->