Vi lever i ett kreditsamhälle. Kreditsamhället gör det möjligt för icke förmögna att leva upp till den samhällsnorm som råder. Oförutsedda händelser med ekonomisk svacka som följd kan då påverka krediterna till att övergå i skulder. När skulderna skall drivas in skickas de numera oftast till företag som specialicerat sig på indrivning, Inkasso/Intrum Justitia. Deras metoder innebär för den enskillde individen en kraftig ökning av skulden.

Problem: Leder en hög andel räntebärande skulder i förhållande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget någon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller räntabilitet på eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda på storleken på dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats är att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen räntebärande skulder i förhållande till eget kapital och lönsamhet från år 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats är att ta reda på om det är den finansiella risken eller rörelserisken som är den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats är en totalundersökning av koncerner med företag på Nasdaq OMX large cap. Nödvändig data har hämtas från Affärsdata och därefter lagts in i ett Excel-dokument för att beräkna nyckeltal och samband..

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar på de svenska hushållens skuldsättning. Detta görs genom att två olika ekonometriska modeller skattas på två olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som används är skulder i förhållande till disponibel inkomst och skulder per hushåll. Förklaringsfaktorerna jag testar för är förväntan om framtida inkomster, befolkningssammansättningen, förmögenhetsutvecklingen och ränteutvecklingen.Jag finner starka belägg till att befolkningssammansättningen, real förmögenhetsutveckling samt ränteutvecklingen inverkar på de svenska hushållens skuldsättningsgrad. Däremot finns inga belägg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar på skuldsättningen.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersomdenna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst ochdärmed ett högre företagsvärde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009.

Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Förhållandet mellan föräldrar och barn är av en säregen art. Som förälder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet är tillfredsställt både emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som är förälder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgångar. Detta på ett sådant sätt att de inte förfars, eftersom den underårige inte har full rättskapacitet.

Den svenska centralbanken bedriver en flexibel inflationsmålspolitik. Detta innebär att Riksbankens primära uppgift är att uppfylla inflationsmålet på två procent, och den sekundära uppgiften är att stabilisera vissa makroekonomiska faktorer. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den flexibla inflationsmålspolitiken, då det förs en debatt gällande om den är misslyckad eller inte. För att svara på syftet kommer två olika metoder att användas. Den första metoden beräknar genomsnittet av inflationen sedan inflationsmålet infördes.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.