Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Hushćllens farliga avfall - Sida 28 av 31

27 sÀtt att mÀta hÄllbar samhÀllsbyggnad: En fallstudie gjord vid Peab division VÀst för hÄllbart samhÀllsbyggande

Detta examensarbete har utförts pÄ Peab division VÀst, en del av Peab-koncernen som Àr ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka omrÄden som bör mÀtas med hjÀlp av indikatorer för att bli en hÄllbar samhÀllsbyggare.HÄllbar utveckling Àr ett begrepp och förhÄllningssÀtt som stÀndigt vÀxer och anpassas mot olika branscher. TankesÀttet Àr dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hÄllbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 Àr tanken att företaget ska hitta ett arbetssÀtt att förhÄlla sig till. I samband med visionen framstÀlldes en definition som bygger pÄ begreppet hÄllbar utveckling och innehÄller riktlinjer för en hÄllbar samhÀllsbyggare.Peab vill uppnÄ en hÄllbar produktion, dÀr kan varje fÀrdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.

De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.

Miljöundervisningen i Är 7-9 FrÄn styrdokument till lÀrare

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.

Flödesstyrning av biobrÀnsle till kraftvÀrmeverk : en fallstudie av Ryaverket

BiobrÀnsle har under de senaste Ären övergÄtt till att bli huvudbrÀnslet för Sveriges kraftvÀrmeverk, vilket har medfört ett antal utmaningar. Detta dÄ kraftvÀrmeverken dels har stora volymbehov av jÀmn och kontinuerlig tillförsel av brÀnsle till pannan, dels smÄ ytor för mottagning och hantering av biobrÀnsle. Detta har ökat behovet av ett jÀmnt tillflöde över tiden samt en hög tillförlitlighet gÀllande leveranserna. Ryaverket Àr BorÄs Energi och Miljö AB:s största produktionsenhet nÀr det gÀller produktion av fjÀrrvÀrme, el och fjÀrrkyla. KraftvÀrmeverket drivs frÀmst med bioenergi och avfall.

Beslutsprocesser : om beslut i ett öppnare Europa

Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Halter av farliga Àmnen i slam och avloppsvatten i Uddebo
avloppsreningsverk

Uddebo avloppsreningsverk Àr det största i LuleÄ kommun, med ungefÀr 61 000 anslutna personer i LuleÄ tÀtort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste Ären ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga Àmnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanÄt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska fÄ spridas pÄ jordbruksmark.

Skattning av den integrerade hydrauliska konduktivitetens variation kring TunÄsens infiltrationsanlÀggning : En utredning av pÄverkan frÄn möjliga osÀkerheter i befintlig information

Estimation of the variation in the integrated hydraulic conductivity around the TunÄsen infiltration facility - An investigation of the effects of uncertainties in existing informationAlmost half of Sweden?s drinking water volume is produced from groundwater. The main fraction of this is extracted from eskers, some of which allow for very large extraction rates. Despite this, the groundwater volume is not sufficient in some areas. This has led to an extensive use of artificial recharge.In Uppsala, the total volume added through artificial recharge is divided between four infiltration facilities.

Kastanjeblödarsjuka : ett allvarligt hot mot vÄra hÀstkastanjer

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka Àr en relativt ny sjukdom som drabbar hÀstkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptÀcktes i Holland sÄ sent som Är 2002 och nyligen har Àven Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I mÄnga europeiska parker och alléer har blödande hÀstkastanjer blivit ett stort problem men Àven platser i vÄrt nÀromrÄde har drabbats, som t.ex.

Intellektuella skulder : Det intellektuella kapitalets dolds kreditsida

Problematiken kring omrÄdet intellektuellt kapital och redovisning Àr i dagslÀget en omdiskuterad frÄga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat pÄ det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgÄngarna. Dock menar en del forskare att pÄ samma sÀtt som företag kan bygga upp intellektuella tillgÄngar kan de Àven bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen sÄ bör det gÀlla det hela kapitalet och dÀrmed mÄste Àven de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var dÀrför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att pÄ ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var pÄ vÀg att bygga upp intellektuella skulder.

Utveckling av kÀllsorteringskÀrl för bensinstationer

Denna rapport Ă€r resultatet av utformningen av ett kĂ€llsorteringskĂ€rl avsett för anvĂ€ndning pĂ„ bensinstationer. Uppdragsgivaren Återvinningslösningar i Norr AB har tidigare erfarenhet frĂ„n kĂ€llsorteringsmarknaden med sin produkt Sortify som Ă€r ett kĂ€llsorteringskĂ€rl avsett för allmĂ€nna utomhusmiljöer. Projektet var frĂ„n början tĂ€nkt att leda till en produkt avsedd för inomhusmiljöer men tog en vĂ€ndning nĂ€r uppdragsgivaren sĂ„g stor potential i att utveckla ett av koncepten anpassat till bensinstationer.I början utfördes en förstudie för att skapa en bra kunskapsgrund för resten av projektet. Det lĂ€stes pĂ„ om bland annat kĂ€llsortering och Ă„tervinning och marknaden för avfallskĂ€rl undersöktes. För att hitta olika problem med anvĂ€ndande och skötsel av avfallskĂ€rl lĂ€mnades dels en enkĂ€t ut till privatpersoner samt att intervjuer hölls med anstĂ€llda pĂ„ LuleĂ„ kommun.

Undersökningar av metoder att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB i Sandviken

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.

VÄtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel

Skedala deponi har anvÀnts som en soptipp för hushÄllsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 Är framÄt. Sedan 1974 har omrÄdet anvÀnts som en deponi för slagg, slam frÄn rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin Àndrades 1993 nÀr inte lakvatten fortsÀttningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprÀttades för lakvattenhanteringen och ett vÄtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Vad Àr ett hÄllbart evenemang? : Eurovision Song Contest i Malmö vÄren 2013 i rampljuset

HÄllbarhet Àr ett begrepp som har fÄtt en allt större och viktigare betydelse i samband med evenemang. Denna genomslagskraft beror pÄ flera skÀl sÄsom etiska, strukturella och marknadsföringsmÀssiga. Tack vare utvecklingen har mÄnga organisationer fÄtt upp ögonen för detta fenomen och Malmö stad och Region SkÄne, som bÀr huvudansvaret för Eurovision Song Contests kringaktiviteter, Àr inga undantag. Ett mÄl som Malmö stad har under sitt vÀrdskap Àr att ISO-certifiera organisationens arbete vid kringaktiviteter i samband med musiktÀvlingen. Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vad ett hÄllbart evenemang Àr.

Riskinventering av kemiska anlÀggningar och farligt gods transporter: En studie inom rÀddningstjÀnsten JÀmtlands insatsomrÄde

Denna rapport har gjorts pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten JÀmtland och Àr en inventering av riskkÀllor, riskobjekt samt vattenskyddsomrÄden i syfte att identifiera hörgriskomrÄden för kemikalieolyckor i allmÀnhet och för vattenskyddsomrÄden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor Àven om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhÀllet inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga Àmnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mÀngder. Dessa lagrum Àr:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet frÄn EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods pÄ vÀg och i terrÀng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och kÀllor frÄn LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle anvÀndas i studien. Objekt ur miljöbalken avgrÀnsades bort pÄgrund av att underlaget Àr utspritt bland omrÄdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->