Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Förmedling av information inom en organisation är en viktig del för att det dagliga arbetet ska fungera. Rätt person ska få rätt information på rätt sätt. Vår undersökning syftar till att visa hur en informationsarkitektur som utformas utifrån användarnas behov kan förbättra en verksamhets informationsförmedling. Genom en fallstudie på Länstrafiken i Örebro undersöktes vad för information dess användare vill ha och hur de vill ha den. Frågorna som undersökningen ämnar besvara är: -          På vilket sätt kan ett användbarhetsperspektiv leda till en förbättrad informationsarkitektur?-          Hur optimeras informationsförmedlingen med en användarcentrerad informationsarkitektur? En användarcentrerad informationsarkitektur utformas utifrån användarnas behov.

Projektet är gjort åt Northland Resources AB som är ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt järnmalmskoncentrat.Syftet med projektet är att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören är utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland få bättre förståelse kring slitaget vilket på sikt leder till en mer driftsäker anläggning. Northland vill även kunna använda sig av simulering vid nykonstruktion för att bättre kunna säkerställa tänkt funktion.En nulägesanalys av problemet är framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjänster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagsläget inte finns någon färdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

In recent years, more and more people have started to live double lives. Blogs, Facebook, YouTube and Twitter have created conditions so that we increasingly live virtual lives on the Internet. The gathering of people in this way entails both risks and opportunities for businesses. This study aims to explain how the phenomenon of social media has affected trade and service companies in a marketing and communication perspective. The idea for the essay came to us after we had observed how different behaviors in companies? concerning social media could vary a lot, and how we felt that this affected our personal view of the brands.

Bakgrund och problem: Att omvandla en affärsidé till en definierad produkt som marknaden efterfrågar och är villig att betala för innebär att få affärsidén kommersialiserad. Detta kommersialiseringsarbete framställs som kritiskt för nystartade, tekniska, innovativa företags fortsatta utveckling och överlevnad. Finansiering i form av kapital är en förutsättning för att dessa företag skall kunna hitta potentiella kunder på en marknad. Problemdiskussionen lyfter också fram produktutveckling tillsammans med kund som speciellt viktig för denna typ av företag. Författarna genomförde en förstudie på ett sådant företag som visade att kommersialiseringsarbetet kan bli utdraget och kräva flera upprepade försök.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling. Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken.En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov.

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stor och omvälvande händelse. Under vårdtiden möter patienten många olika vårdkategorier och erhåller mycket information på kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det är en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vårdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vårdtiden på sjukhuset efter hjärtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens behov. För att få en inblick i hur det kan se ut under svenska förhållanden kontaktades hjärtintensivavdelningen och hjärtmottagningen på ett västsvenskt sjukhus, där en sjuksköterska på respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras på 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrån vårt syfte.

Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikhuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring.Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal.

Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnaderoch likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerandeföretag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket?Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärkavarumärket samt identifiera skillnader och likheter mellantjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter.En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatansamlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer.Den teoretiska referensramen baseras på vår modifieradeundersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrånbefintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring.Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet ochintervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfteatt stärka varumärket.Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hurtjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring.Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genomatt kunden involveras i arrangemanget och att sponsringenkombineras med andra marknadsföringsaktiviteter..