Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Den hÀr examensuppsatsen handlar om den mÄlinriktade och mÄlstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet Àr att ta reda pÄ vilken betydelse elever och lÀrare i grundskolan anser att lÀrarens redogörelse för syften och mÄl har för elevens möjligheter att uppnÄ skolans mÄl. Vidare försöker jag undersöka i vilken mÄn sÄdan undervisning pÄverkar elevens instÀllning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrÄn en kvantitativ metod som byggde pÄ enkÀtstudier dÀr femtio elever och tolv lÀrare frÄn samma högstadieskola svarat pÄ vars sin enkÀt. Skolan Àr en medelstor landsbygdsskola.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Den liberala synen pÄ droger som finns idag, pÄverkar ungdomar i dagens samhÀlle. Skolan Àr en plats dÀr de pÄverkas av bÄde grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vÄr uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning pÄ skolor. Det Àr viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begrÀnsa ungdomars tillgÀnglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen Àr byggd pÄ en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i UmeÄ kommun.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lĂ€rande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrĂ„n konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det Ă€r ett handlingsriktatlĂ€rande utomhus dĂ€r teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lĂ€rande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik Ă€r ett komplement till traditionellundervisning dĂ€r eleverna lĂ€r med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lĂ€rande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus Ă€r sprĂ„k och matematik.NĂ€rheten till bra utemiljö Ă€r nödvĂ€ndig för att lĂ€mna skolgĂ„rden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor i Ärskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lÀrare, och skolan i allmÀnhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak pÄ kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men Àven pÄ kvantitativ insamlad data i form av en enkÀtundersökning.I resultatet kan utlÀsas att 71 % av flickorna de senaste tre mÄnaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var lÀxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framstÀllningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvÀrk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstÀmdhet och bristande kontroll.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och pÄ fritiden.? Hur Àr elevernas instÀllning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv frÄn sin uppvÀxt, fritid och skolgÄng?? Finns det nÄgot samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppvÀxt och instÀllningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att fÄ en generaliserbar bild av vÄrt urval och för att kunna utföra statistiska berÀkningar. Vi anvÀnde en enkÀt som behandlade frÄgor om elevernas erfarenheter, upplevelser och instÀllning till friluftsliv. EnkÀten delades ut till 225 elever som valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, fördelade pÄ tvÄ gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag Àr positivt instÀllda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser frÄn det friluftsliv de har utövat. NÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor hittades inte.

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.