Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Anmälningsskyldigheten är en del av det uppdrag en lärare har, att anmäla är något lärare enligt lag är skyldiga att göra. Detta arbete är en studie av tre lärares upplevelser av anmälningsskyldigheten och hur de upplever socialtjänstens bemötande, med syftet att försöka ta reda på varför så procentuellt få anmälningar kommer från skolans värld och hur man skulle kunna arbeta för att få fler lärare att ta steget att anmäla. Det vår undersökning pekar mot är att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten brister och att de två myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bästa, inte möts. Det vi kommit fram till är att samarbetet måste förbättras och att frågan om anmälningsskyldigheten bör lyftas fram i större utsträckning än den verkar göra idag..

Denna studie har syftat till att få mer kunskap om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att få mer förståelse för några gymnasielärares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen är en intervjustudie där några lärares personliga åsikter och ståndpunkter i ämnet uppfångats och analyserats utifrån den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas.De slutsatser som dragits under studiens gång är bland annat att lärarna verkar styras in i ett mönster i sin användning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvägagångssätt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterära uppgifterna som faktiskt används inte uppmuntrar eleverna till läsning. Lärarna i studien har inte har märkt av någon trendmässig nedgång i läsförståelse bland eleverna. Däremot har de upplevt att eleverna visar tecken på att vara allt mer negativt inställda till skönlitteratur både i skolan och i allmänhet.Samtidigt som läsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bästa sätten för att som elev utvecklas i sitt andraspråk så finns det en del försvårande faktorer bakom användningen av skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

SAMMANDRAGSyftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har påverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i Skellefteå. Det som har framkommit under rapporten är till stor del arbetsmiljöpåverkan av både tjänstemän och hantverkare. Ackordet skapar spänningar mellan dessa och hämmar samarbetsförmågan. Fokus ligger till stor del på individens enskilda lön och inte på projektets eller företagets bästa, vilket uppenbarligen är kortsiktig. Tjänstemännen verkar drabbas hårt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem på deras befogenheter och status, men även hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen från deras kollegor skapar osämja på arbetsplatsen.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

Jag har gjort en undersökning om hur intresset för skolkörer ser ut på högstadieskolorna i Malmö. Jag valde att göra både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen bestod utav enkäter och den kvalitativa undersökningen bestod utav intervjuer av två personer. Tyvärr är det mer än hälften av alla högstadieskolor i Malmö som inte har en skolkör även om intresset verkar finnas hos elever, musiklärare samt hos skolledningen. Skolan drabbas ständigt av olika nedskärningar och skolkörer har blivit ett ekonomiskt problem som skolorna oftast väljer att dra in på.Title: Choir activity in the school ? self-evident or not? - An inquiry at the secondary schools in Malmö.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.