SammanfattningTitel Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, dÀr normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och mÀn till revisionsbyrÄerna Àr lika stor Àr det fortfarande mÀnnen som bara nÄgra Är efter intrÀde nÄr högre positioner och har högre löner Àn sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byrÄer Àr att kvinnor som inte fÄr ett erkÀnnande frÄn byrÄn uttrycker att de vill lÀmna professionsyrket. Finns det dÄ nÄgot beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbÀttra sina möjligheter till en mer framgÄngsrik karriÀr i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen som pÄverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriÀrsmÄl och deras demografiska situation förklara valet av karriÀrstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie Àr att identifiera kvinnliga karriÀrstrategier som pÄverkar certifieringstiden.

Detta arbete har undersökt kvinnliga dataspelares attityder till hypersexualiserade spelhjÀltinnor för att utröna huruvida hypersexualitet Àr nÄgot som verkar avskrÀckande och vad som i sÄ fall gör att det upplevs sÄ. I bakgrunden undersöks hur hypersexualitet behandlas i bÄde digitala spel och traditonella medier med tonvikt pÄ hur kvinnor presenteras. En studie genomfördes dÀr deltagarna fick ange vilka intryck de fick av fyra olika karaktÀrsillustrationer. Det framgick att karaktÀrernas hypersexualitet upplevdes olika beroende pÄ vilken attityd och pose karaktÀren visade. Hypersexualitet i sig utgjorde inget hinder för att anvÀnda karaktÀren för de flesta deltagarna men en karaktÀr som framstod som passiv och objektifierad upplevdes negativt och en karaktÀr som framstod som aktiv och stark upplevdes positivt..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gÄtt militÀr grundutbildning vÀljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i Äldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmÀn vÀrnplikt och tvÄ av dem hade gÄtt grundlÀggande militÀr utbildning (GMU). Av demografiska skÀl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys nÀr jag analyserade intervjuerna.

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

I denna studie presenteras en jÀmförelse mellan jÀmstÀlldhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla mÄlet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingÄr tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Bonnier AB, samt sÄ presenteras teori frÄn genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan Ären 2000 till 2003 pÄ mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde mÄlet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.

I Sverige Àr arbetsmarknaden tydligt könssegregerad dÄ mÀn och kvinnor ofta befinner sig pÄ olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jÀmstÀlldhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingÄ i studien Àr logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, dÀr 93 procent av de kollektivanstÀllda Àr mÀn. Forskningsintervjun Àr vald som metod till studien dÀr sju kollektivanstÀllda tillsvidareanstÀllda valdes ut frÄn fyra olika enheter i bolaget.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever pÄ gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever nÀr det gÀller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och Àr dÀrmed förstÄelseinriktad och vi har anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat pÄ grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jÀmstÀlldhet.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig Ă„t i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de bĂ„da branscherna, framförallt kvinnor och mĂ€n. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehĂ„ller en stor mĂ€ngd data frĂ„n den svenska populationen.ÖvergĂ„ngsmatriser och Logitodds-skattningar har anvĂ€nts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder pĂ„ att individer i manliga branscher har en bĂ€ttre inkomstutveckling Ă€n de i kvinnliga branscher. Det fĂ„tal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bĂ€ttre möjlighet till karriĂ€r Ă€n kvinnor i kvinnliga branscher.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent Àr kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rÄdande könsnormerna. Följande frÄgor belyses i studien: Vilka könsskillnader rÄder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur pÄverkar de rÄdande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, kvinnorna som medverkar i studien kommer frÄn tre olika arbetsplatser och Àr av olika Äldrar och befattningar inom polisen.

Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som Àr ett dataspel som ska lÀra konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut dÀr hÀndelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillrÀckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrÄn det som stÄr dÀr. FrÄgestÀllningen har dÀrför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den hÀr frÄgan har jag tagit fram ett tillvÀgagÄngssÀtt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att belysa och undersöka tvÄ viktiga jÀmstÀlldhetsfrÄgor nÀmligen huruvida trÀindustrin Àr sÄ mansdominerad som vi tror och vidare ta reda pÄ om det finns kvinnliga ledare i denna och i sÄdana fall undersöka hur ett sÄdant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktÀr och byggs pÄ en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgÄngspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev dÄ applicerade i ett mer generellt sammanhang. TrÀindustrin, som en vÀldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings omrÄde i denna studie.

Följandet arbete Àr en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mÄl med arbetet som följs av en frÄgestÀllning kopplat till det. Jag kommer Àven att beskriva olika teorier som jag tittade nÀrmare pÄ angÄende spelbalansering. För att inleda lÀsaren till spelet Dreamlords ska jag Àven förklara den generella spelprincipen av hela spelet. DÀrefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

SpellÀrande blir allt vanligare, Àven inom arbetslivet. Det finns flera olika skÀl till varför dataspel som lÀromedel har ökat i popularitet. Ett av argumenten för spellÀrande Àr att de Àr motiverande. En av motivationsfaktorerna i dataspel Àr immersion. I denna studie ville vi undersöka om im-mersion verkar motiverande vid lÀrande vid kompetensutbildning.