Hur Hundars beteende påverkas av kastration är till stor del oklart men antalet kastrerade Hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration är beteendeproblem som ägaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förändras efter kastration och om detta korrelerar till förändringar i beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur Hundar påverkas av kastration. I det här examensarbetet studerades sju tikar och tre hanHundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkäter till Hundarnas ägare. Kortisol är ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet är i hög utsträckning inblandat i det psykiska välbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som används som en markör på hur koncentrerad urinen i provet är. I arbetet redovisas därför kvoterna mellan hormon- och kreatininkoncentrationer. Tikarna hade signifikant lägre kortisolnivåer efter kastrationen än före.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att Hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

Intestinal lymfangiektasi (IL) är en ovanlig gastrointestinal sjukdom som karaktäriseras av patologisk dilatation av tarmens lymfkärl. Sjukdomen drabbar både Hundar och människor men behandlingen divergerar inom human- respektive veterinärmedicinen. Etiologin är ännu inte fullständigt belyst. Sannolikt finns ärftliga komponenter och gener essentiella för lymfangiogenes har isolerats. Patogenesen är relativt väl undersökt och behandlingen syftar till att reducera förlusten av plasmaproteiner.

Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som Hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur Hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Hunden härstammar från vargen och genom avel har människan lyckats ta fram många olika raser. Aggressivitet är ett av hundens ursprungliga beteenden som människan ännu inte avlat bort helt och förmågan att skada människor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende är individuellt men kan exempelvis vara rädsla, smärta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra. Hos vissa individer blir aggressiviteten för svår att hantera och därmed inte acceptabel för människor och andra Hundar.

Genom att studera livslängd och dödsorsaker hos Hundar kan man identifiera rasspecifika sjukdomar och problem och på så sätt utforma avelsprogram där man försöker motverka dessa. Det är inte enbart sjukdomar som gör att Hundar dör eller avlivas, utan orsakerna är många. Syftet med detta arbete var att utifrån en litteraturstudie sammanställa de vanligaste dödsorsakerna och medellivslängden hos Hundar. Medellivslängden i de olika undersökta studierna varierade mellan 10-11 år, där en av studierna avvek med medellivslängden 6,4 år. Blandraser blev något äldre än den genomsnittliga hundpopulationen medan vissa renrasiga Hundar levde längre än blandraser.Ålderdom hörde till den vanligaste eller näst vanligaste orsaken att dö av enligt de olika studierna och mortalitetsrisken ökade med stigande ålder.

Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos Hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos Hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos Hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos Hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora Hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras Hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina Hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med Hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Kirurgisk kastration av hanhund är ett omdebatterat ämne och det finns fördelar såväl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 år efter att det blev tillåtet att kastrera Hundar utan veterinärmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet är en sammanställning av studier som gjorts på beteendeförändringar, fysiska förändringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och inställning till kastration. När det gäller orsaker till och inställning till kastration har även en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanställning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta ämne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika prov för hund har för erfarenheter och synpunkter på kastrerade Hundars deltagande i prov samt vad regelverken säger om kastrerade Hundars deltagande i prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade Hundar i Sverige undersökts..

Detta examensarbete är en litteraturstudie, som är baserad på både äldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populär facklitteratur. Syftet med detta examensarbete är att åskådliggöra två problemområden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. Tvångsparningar av tikar är ett stort djurskyddsproblem som strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken används den flitigt hos verksamma kennelägare, samt hos avelsdjursägare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast då under namnet parningshjälp. Denna s.k.

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska Hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.