Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Kirurgisk kastration av hanhund är ett omdebatterat ämne och det finns fördelar såväl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 år efter att det blev tillåtet att kastrera hundar utan veterinärmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet är en sammanställning av studier som gjorts på beteendeförändringar, fysiska förändringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och inställning till kastration. När det gäller orsaker till och inställning till kastration har även en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanställning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta ämne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika prov för hund har för erfarenheter och synpunkter på kastrerade hundars deltagande i prov samt vad regelverken säger om kastrerade hundars deltagande i prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade hundar i Sverige undersökts..

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Detta examensarbete är en litteraturstudie, som är baserad på både äldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populär facklitteratur. Syftet med detta examensarbete är att åskådliggöra två problemområden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. Tvångsparningar av tikar är ett stort djurskyddsproblem som strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken används den flitigt hos verksamma kennelägare, samt hos avelsdjursägare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast då under namnet parningshjälp. Denna s.k.

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.

SAMMANFATTNINGDilaterad kardiomyopati (DCM) är en ärftlig, primär hjärtmuskelsjukdom som är mycket vanligt förekommande hos dobermann. Sjukdomens förlopp har tre stadier. Det första stadiet innebär att sjukdomen föreligger men kan enbart påvisas vid histologisk undersökning av hjärtmuskelvävnad. Det prekliniska stadiet innebär att inga sjukdomstecken ses hos hunden, men förändringar, såsom hög förekomst av kammarextraslag och dilatation av vänster kammare, kan hittas med hjälp av elektrokardiografi (EKG) och ekokardiografi. I det overta (kliniska stadiet) uppvisar hunden sjukdomstecken som nedsatt arbetsförmåga, trötthet, hosta samt kachexi.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald?Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete.

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass.