Med en allt mer konkurrensutsatt marknad är det svårt för företagen att nå ut med sina budskap till konsumenterna. Reklam är inget som lockar längre och möjligheterna  att  slippa  dem  blir  bara  fler  och  fler. Ett  relativt  nytt  sätt  att ändå få ut sitt budskap är att förpacka det i redaktionellt material och göra ett TV-  program  av  det  hela,  programming,  det  vill  säga  helt  eller  delvis förfinansierade program..

Detta arbete behandlar de tilläggsprogram som, på senaste tid, börjat spridas med bland annat peer2peerverktyg. Dessa tilläggsprogram, som brukar benämnas spyware alternativt adware, misstänks för att samla in personlig information, så som e-mailadresser och lösenord. Det föreligger en risk att informationen sedan säljs vidare eller används för att exempelvis rikta reklam....

Varje dag exponeras man som konsument för en mängd reklam av olika slag. Stora summor läggs varje år på reklam och konkurrensen blir allt hårdare för företagen att synas och märkas på marknaden. Det är viktigt för företag att förstå kundens inköpsbeteende och eftersom flertalet beslut tas på plats i butiken satsar företag allt mer på påverkan av kunden och dess beslut i butiken.Problemformulering i denna studie: Vad gör en livsmedelsbutik för att påverka kundens inköpsbeteende?Syftet med detta examensarbete är att identifiera och fördjupa vår förståelse för vilka faktorer som påverkar kundens inköpsbeslut och vilka metoder en livsmedelsbutik använder sig utav. Uppsatsen baseras på en fallstudie där intervjuer har genomförts med två personer på PA:s Kvantum i Falköping.Den teoretiska referensramen utgår från en modell av köpbeteende av Kotler (2006) som har bearbetats för att passa vår studie och vårt syfte.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning.

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenreklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen..

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kärnhistorien i varumärket, och därefter hur man på bästa sätt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete får ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kärnan i budskapet.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är högre än på mycket länge. Med nya överenskommelser,som öppnade möjligheter för alkoholbranschen att marknadsföra sina produkter, utsättskonsumenter för ökad påtryckning av önskad kommunikation från företagen. Företagenskommunikation riktar sig gärna till den yngre allmänheten som ofta formar sinauppfattningar och attityder genom inlärning och erfarenheter. Uppsatsen behandlarhuvudsakligen företagets kommunikation med hjälp av tre angreppssätt; medieval,förpackning och reklam. Beroende på förespråkarens kön uppfattas reklamens inriktning oftaolika.

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

In this study, we have explored a new area called ?gamification? ? a word and concept that was first introduced on the Internet autumn 2010. Gamification concerns integrating game design, with emphasis on game mechanics and game dynamics, into non-gaming contexts ? such as marketing. At its basic definition, it concerns the process of transforming all kinds of activities into games.

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv på olika hemsidor,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätttillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansågatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation.

En ekonomisk utveckling har skett på marknaden under de senaste åren där människan gått från att endast köpa det nödvändigaste till att idag köpa mer än vad som behövs. Samtidigt massproduceras produkter till att det blir ett överskott på marknaden, vilket leder till låga priser och större konkurrans där olika medel används. Reklam är ett medel som används i konkurrensen att locka kunder till butiken. Marknadskommunikationen bör därför anpassas till där målgruppen rör sig samt hur samhället ser ut. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp för att få en så effektiv marknadsföring som möjligt.Företaget sänder ett budskap till mottagaren som är konsumenten för att påverka till en handling.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..