I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.

Syftet med vår studie är att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollärare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.Vår metodologiska forskningsansats är kvalitativ till sin karaktär och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollärare verksamma och utbildade inom Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vår analys utgår vi från pragmatiska och sociokulturella utgångspunkter.Resultatet som framkommer i vår studie visar på hur förskolläraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

Rätten att få komma till tals i en domstolsprocess är av mycket stor vikt för att tillförsäkra parten ett rättssäkert förfarande.Synnerligen i migrationsmål är rätten att få komma till tals mycket betydande. Denklagande kan känna ett behov av att få berätta sin historia, och få lägga fram på egen hand vad han eller hon har för asylskäl.Samtidigt har barn en särskild rätt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskränkas med hänsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att uppträda inför domstol.Emellertid är traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får hållas om det gynnar utredningen i målet. Muntlig förhandling skall även hållas om klaganden begär det, samt om det inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i låg utsträckning hållsmuntliga förhandlingar i migrationsmål där barn är part, en obenägenhet som tenderar att öka ju yngre barnet är. Obenägenheten att hålla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte är trovärdighetsfrågor som skall utredas, utan frågan är om de skäl klaganden anför är tillräckliga för att hålla muntlig förhandling.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS?regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande.

Hösten 2003 valdes 38-årige Fredrik Reinfeldt till ny partiordförande för Moderata samlingspartiet. Moderaterna hade med 15,2 procent i riksdagsvalet 2002 gjort sitt sämsta val sedan 1973. Våren 2005 noterades opinionssiffror på över 30 procent för partiet. Men glädjeyttringarna över opinionsframgångarna blandades med kritik från de egna leden mot den nya partiledningens politik. I uppsatsen undersöks moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt ur ett konservativt perspektiv och ett försök görs att klargöra om det skett någon grundläggande förändring av politiken och i så fall vilka värderingar som påverkat den.

Dagens företag, vars utbud alltmer karaktäriseras av tjänster, måste lära sig att anpassa sig till denna nya kundorienterade värld. Idag har kunderna stort utbud av varor och tjänster vilket innebär att företagen måste anstränga sig extra hårt för att ha nöjda och lojala kunder. Att ha nöjda kunder innebär inte automatiskt att dessa kunder är lojala. Kundlojalitet är viktigt för att företaget ska fungera på lång sikt. Syftet med uppsatsen är att se vilka slutsatser som kan dras om kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder i relation till hur nöjda de är.

Bakgrund Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp.SyfteSyftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet.MetodEn kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatAnalysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier.1. Hur man lever livet ? livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs.