Sökresultat:
664 Uppsatser om Humanpćverkan - Sida 24 av 45
UtvÀrdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nÀsta steg, att finna och nyttja lokalt kapital?
För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.
Lojalitetsprogram : En kritisk litteraturstudie
Problem.Idag Àr anvÀndandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sÀttet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess anvÀndande Àr att det inte finns tillrÀckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller nÄgot stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen Àr effektiva, bÄde dÄ det gÀller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhÄllande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats Àr att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie Àr en innehÄllsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgÄng och analys.
Clostridium difficile ? ett vÀxande problem : Om sjuksköterskans arbete för att förebygga spridning av C. difficile i slutenvÄrden.
Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.
Vision och verklighet orsak och verkan : om datoranvÀndning i grundskolans tidigare Är
Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.
Ett skratt Àr den kortaste vÀgen mellan tvÄ mÀnniskor : Betydelsen av humor i omvÄrdnaden
Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..
Hur normaliseras en hÀlsosam livsstil? En diskursanalytisk studie av hÀlsofrÀmjande arbete ur ett sociologiskt perspektiv
Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Ălvsborgs Sjukhus(SĂS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SĂS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.
Tierpsmodellen 2.0: Skapandet av empowerment i olika livsdimensioner
Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.
Inkomstskatteeffekter vid verksamhet i joint ventures : Med fokus pÄ FoU-samarbeten
RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.
Va?rdeskapande pa? varuma?rkescommunities : Fo?retagsna?rvarons pa?verkan pa? konsumenternas va?rdeskapande
Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.
KonjunkturförÀndringens pÄverkan pÄ ekonomistyrningen En fallstudie av tre medelstora företag i VÀstra Götaland
SYFTE: Syftet med studien Àr att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning pÄverkats av den senaste drastiska konjunkturförÀndringen. DÀrtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn pÄ prestationsmÄtten förÀndrats under lÄgkonjunkturen. Ett delsyfte Àr att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella mÄlen och i teorin benÀmns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara bÄde pÄ frÄgan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie fÄ bÀttre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.
Oro för mobbning bland intagna pÄ en svensk kriminalvÄrdsantalt. Betydelsen av coping, hotvÀrdering och normativa uppfattningar
För personal i kriminalvÄrden Àr det av central betydelse, bÄde ur ett behandlings- och sÀkerhetsperspektiv, att kÀnna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fÀngelser. Det finns forskning som tyder pÄ att en förhÄllandevis stor grupp klienter begÄr negativa handlingar för att de Àr oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmÄga att hantera det upplevda hotet pÄ kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt. I uppsatsen undersöks ocksÄ vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjÀlpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förvÀntningar om hur man bör handla nÀr man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare frÄn en kriminalvÄrdsanstalt deltog i undersökningen.
Patienters upplevelse av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur eller höftplastik
Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smÀrta vid en höftfraktur. LÄngvarig smÀrta upplevs av mÄnga patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smÀrta hos dessa patienter Àr bÄde sjukdoms- och vÄrdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.
MÄngkultur, historia och samhÀlle
Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.
H?RNERVMOSSANS P?VERKAN P? LJUNGHEDENS ARTM?NGFALD: En f?ltstudie fr?n Sandsj?backas naturreservat
Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.