Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med Humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering.

Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan män och kvinnor på chefsnivå och om så är fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har använt oss av databasen LINDA, som innehåller ett stort urval från den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som påverkar löneutvecklingen. Som grund för våra analyser har vi bl a använt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, Humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vårt material genom att estimera regressioner i form av linjära-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.Vår studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen är oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor når inte upp till de mest attraktiva positionerna..

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är Humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm.

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

This study investigates a method for identifying human capital and its effect on company valuation. We devise a measure for the efficiency of human capital based on the personnel cost. We include all companies listed in the financial and industry sector on Nasdaq OMX Stockholm in an attempt to examine human capital and its effect on firm valuation. Our results indicate that a higher efficiency of human capital has a positive effect on return on assets. However, we find that our measure can be interpreted in two ways; either as a firm?s level of human capital efficiency or its dependency on human capital, to achieve its net sales and revenue.

Labour and its conditions is a subject constantly in focus. Therefore this study aims to shed some light on different factors which constitutes the basis for the definition of optimal labour conditions, as well as creating a need for change of labour conditions. In this case these factors are changes in society and cultures. The study describes how different levels of society - government, employer and employee ? are affected by, or wishes to affect the labor conditions in terms of location, working hours and leisure.

På senare år har strukturen av direktinvesteringar i utlandet förändrats fråntillverkningssektorn mot tjänstesektorn, denna förändring speglar den dominanstjänstesektorn har i världens ekonomier. Mitt syfte är att undersöka huruvida de klassiskateorierna om direktinvesteringar i utlandet även kan appliceras på tjänsteproducerandeföretag. I uppsatsen presenteras Dunnings teori om företags olika motiv till att investerautomlands. Dessa motiv kan delas upp i tre kategorier: resurssökande-,marknadssökande- och effektivitetssökande företag. I min analys kommer jag fram till attdet troligaste motivet till att tjänsteföretag investerar utomlands är att hitta nyamarknader.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras Humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet.

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat Humankapital,har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Dennatillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dockuppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgångi företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bildlämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationeni årsredovisningen.

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Sker det någon uppföljning av företags hälsosatsningar, och i sådant fall hur ser denna uppföljning ut? Vilka komplikationer uppstår vid uppföljning av hälsosatsningar?Vi har undersökt uppföljning av och arbete kring gjorda satsningar på hälsa för anställda inom svenska företag. Vårt syfte blir således att lyfta fram de problem företagen stöter på med uppföljning av hälsosatsningar, samt utreda vikten av att uppföljning sker. Uppföljning av hälsosatsningar bör genomföras då en god uppföljning synliggör projektets starka respektive svaga sidor, samt möjliggör för förbättringar inför framtida projekt. Under undersökningens gång har vi dock blivit varse om att strategiska handlingsplaner för utvärderingar av hälsosatsningar i stor utsträckning saknats hos de undersökta företagen och att uppföljning sällan görs.