Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida..

I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden. Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många muslimer tror att alla kommer att gå igenom.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet..

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

This thesis aims to answer the following questions: What type of vocabulary is used in the humanities? What does this implicate when it comes to indexing in the humanities? How do humanities scholars seek information and what type of information do they need? What consequences does this have when it comes to the development of humanities databases? How is the MLA International Bibliography organized? How does its indexing system ? CIFT ? work? How does the MLA International Bibliography correspond with the needs of the humanities scholar? The study shows that the type of vocabulary used in the humanities differs significantly from that used in the sciences. Therefore, information retrieval is often said to be problematic in the humanities when compared to the sciences. This is, however, not completely true. If consideration is taken to the different type of vocabulary used in the humanities, subject access proves to be more straightforward than has been generally recognized.

John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 år och varit på den sociologiska agendan i drygt 20 år. Den har fått utstå omfattande kritik, men har också lockat många. Ofta framstår den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en närmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sällan fram, men har under de senaste 10 åren fått allt större fotfäste inom samhällsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori växer fram är därför viktigt för att förstå den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka frilägga de gemensamma nämnarna i den postmoderna teorin och på så vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.