Sök:

Sökresultat:

37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 14 av 2508

Aftonbladet 1970 och 2005: en jÀmförelse mellan dess uppbyggnad dÄ och nu

Enligt ett historiskt perspektiv frÄn boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd pÄ i stort sett samma sÀtt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning Àr jag beredd att instÀmma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjÀmförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 Ärs tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 Ärs nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltsÄ procentuellt sett mer om nöjen förr Àn idag.

Upplysningsplikt vid försÀljning av bostadsrÀtt

Denna uppsats syfte har varit att undersöka om sÀljaren till bostadsrÀtt har en plikt att upplysa köparen om fel som finns i bostadsrÀtten. Genom att studera lag, förarbeten, juridisk litteratur och rÀttsfall har jag kommit fram till att det finns ett flertal bestÀmmelser som ÄlÀgger sÀljaren ett sÄdant ansvar. Enligt avtalslagen kan sÀljaren bli ansvarig om dennes förtigande kan rÀknas som svikligt förledande, om det strider mot tro och heder eller om det innebÀr att avtalet eller delar av det blir oskÀligt mot köparen. Den primÀra regel som ÄlÀgger sÀljaren en upplysningsplikt finns i köplagen och gÀller nÀr lÀgenheten sÄlts med en klausul om befintligt skick. FastighetssÀljarens skyldighet att upplysa köparen om fel i fastigheten har Àven undersökts.

MÄnga delar ingen helhet - en mottagarstudie om Norrbottens LÀns Landsting som arbetsgivare

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

LÀraren- en supermÀnniska? : En intervjustudie om förÀldrars förvÀntningar pÄ lÀrare

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Den elektroniska handelns förutsÀttningar via digital-TV kontra Internet

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsÀttningar att slÄ sig in pÄ den redan befintliga marknaden dÀr bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV Àr en tjÀnst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagslÀget, har en jÀmförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett mer konkret resultat vad det gÀller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet Àr pÄ frammarsch och om tekniken fungerar bra pÄ Internet, kan erfarenheterna Àven utnyttjas och anvÀndas pÄ digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och Àven att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar ocksÄ vilka produkter och tjÀnster som kommer att finnas tillgÀngligt via digital-TV..

Det regionala i det nationella : Svenska turistföreningens syn pÄ landskapen 1915-1919

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.

Utrikesfödda pÄ arbetsmarknaden - En studie om skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Lojalitet till arbetsplatsen : Skillnader mellan generation Y och generation babyboomer

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig Ät mellan generation Y och generation babyboomer. UtgÄngspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori dÀr lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pÄgÄende och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pÄgÄende lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkÀter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jÀmför grupperna anvÀndes ANOVA.

MiljömÄlsuppföljning med indikatorer : Àr det rÀtt sÀtt? En intervjustudie kring erfarenheter av uppföljningsarbetet med miljömÄlet"Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd"

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmÄl, ett av dessa Àr Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd. I uppsatsen studeras detta mÄls uppföljningsarbete, vilket Àr baserat pÄ indikatorer. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. VÄra övergripande frÄgestÀllningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, tÀcker de i sÄ fall upp alla aspekter av miljömÄlet och finns det behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömÄlsansvarig myndighet, tvÄ lÀnsstyrelser och tvÄ kommuner för att fÄ inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar pÄ de olika nivÄerna.Under intervjuerna framkom det att mÄlet Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd Àr komplext och dÀrför svÄrt att arbeta med.

Gemensamma operationer i kustnÀra omrÄden

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmÄga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfÀlligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Detta finns Àven uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 dÀrgemensamma operationer sÀrskilt skall uppmÀrksammas pÄ övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebÀra att antalet övningar, dÀr förmÄgan till gemensamma operationersÀrskilt övas, borde vara ett par stycken. SÄ Àr dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnÀra omrÄden samordnas inte med markstridskrafterna alls, dÀremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Lika, Olika? : en materiell studie av skogsfinska bosÀttningar i Sverige

The main purpose of this essay is to examine if it is possible to identify farms of ?forest Finnish? people in Sweden, by means of an archaeological analysis, comparing the forest Finnish settlement with known none-forest Finnish settlements. This study is based on material excavated from the farms of GrannÀs, and RÄsjö, in the Swedish provinces of JÀmtland and Medelpad. Both farms are dated to the 17th and 18th century. The study itself is divided into three parts, firstly a general study to get an overview of the material, secondly a study of ceramics as an attempt to discern social status and lastly a study of the animal bone material for analyzing the forest Finns? livestock and possible hunting habits.

Vilseleder bonussystem investerare?

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkstÀllande direktören och marknadsvÀrderelevansen i de finansiella rapporterna pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har pÄvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer vÀljer att manipulera resultatet för att nÄ de nivÄer som krÀvs för att fÄ den avtalade bonusen utbetald. Det finns Àven studier som tyder pÄ att resultatmanipulering pÄverkar vÀrderelevansen negativt. Vi anser sÄledes att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och vÀrderelevans.

HÄllbara konsumtionsmönster genom en alternativ affÀrsmodell? : En fallstudie av Rent-a-Plagg AB

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

NU-mÀnniskan - finns den? : en kartlÀggning av NU-sjukvÄrdens organisationsidentitet

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, dÀrefter med den klinik och det sjukhus dÀr de arbetar. NU-sjukvÄrden betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig vÀlinformerade om övergripande mÄl och beslut, men enkÀten visar att det finns brister i den interna kommunikationen lÀngre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvÄrden uppfattas som negativ och orÀttvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osÀkerhet inom organisationen och cheferna fÄr tidvis lÀgga tid och energi pÄ att förklara och dementera.

Varför vĂ€xer inte Älmhult?

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte vĂ€xer. De senast tio Ă„ren har det rĂ„tt bostadsbrist i Älmhult, framför allt pĂ„ hyreslĂ€genheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem Ă€r att det inte finns nĂ„gonstans att bo. För att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som hindrar företag frĂ„n att bygga nya bostĂ€der har vi intervjuat aktörer och politiker som Ă€r aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanstĂ€llts och bearbetats i resultatet.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->