I en och samma klass finns en mångfald av individer med varierande intressen, behov och förutsättningar: ingen elev är den andra lik. Men ändå har alla elever någonting gemensamt, nämligen det att alla, i varierande grad, har någon form av kunskap inom sig. Syftet är att beskriva vilka lärstilar eleverna anser sig ha stött på och vilka de föredrar i olika kärnämnen samt att genomföra en studie angående elevernas intelligenskategorier. Syftet är belyst både ur ett genus- och programperspektiv. Efter bearbetning, tolkning och analys av det erhållna kvantitativa enkät resultatet, kom vi fram till att det råder en viss skillnad emellan könen angående vilken lärstil de stött på mest.

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Målet med detta arbete är att ta reda på hur elever lär enligt teorin om olika inlärningsstilar och hur man kan hjälpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov. I litteraturgenomgången tar jag upp fyra teorier om inlärning som används i skolan idag och därefter urgår jag från Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar även upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen påverkar inlärningen. Vidare går jag in på hur lärarrollen påverkas och jag behandlar också läromedel och andra hjälpmedel.

Titel: Produktplacering i Solsidan - hur företag resonerar kring sin planerade exponering.Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014.Handledare: Britt Börjesson.Sidantal: 43 inklusive bilagor.Ord: 14 885.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidanupplever och resonerar kring produktplacering.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation.Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur tvåföretag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera - öka varumärkeskännedomen eller förbättra image - men båda var nöjda med resultatet av placeringen.

The purpose of this study was to examine how young people who have chosen not to drink alcohol experience themselves and their surroundings. The aim was to find out what role temperance plays in their perceived identity. I also wanted to find out how they experienced the views of them, temperance and the temperance movement in their surroundings. Finally, I was interested in the question about alcohol, witch significance they believed it had for them and their surroundings. As theoretical ground, I used Howars S.

This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women?s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? ?Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions.

INLEDNINGI samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol.

Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe.

INLEDNINGI samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

SammanfattningSyftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum.

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment.