Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ?hårda? och ?mjuka? bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.

Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar.

SammanfattningVårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

Motivation: The aim of this study has been to conduct a comparative study concerning how race, ethnicity and class is represented in American contrary to Swedish daily press and from there on to explore and explain similarities and differences that have been found in the material.Problem statement:? How is race, ethnicity and class represented in American contrary Swedish daily press?? What are the similarities and differences between the countries? daily news flow?? What causes the similiarities and differences to achieve their current form?Material: The material which has been the subject of this study consists of eight articles ? four American articles (USA Today) and four Swedish articles (Dagens Nyheter). The material has been elected to meet certain criterias and mainly discusses the effects the health care reform will have on the American population.Approach: The material has been approached by using theories concerned with race, ethnicity, class and framing. The method used to analyze the material was Critical Discourse Analysis (CDA).Results: The results shows significant similarities, although mainly differences, between the countries? daily news flow.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspåverkandefaktor.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkårens brist på mångfald. Den forskningsmetod som används är kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion där samtliga reportrar och även chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger på forskning om mångfald inom journalistiken och utgår bland annat ifrån teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare såsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

Sexual harassment is something that has existed for several decades, and are something that still occurs today in many places around our society. In the fall of 2017, a movement called the Metoo-movement, started and spread across the whole world, which made an impact on many countries ? particularly Sweden. Serval women from different occupational groups started to share their stories to the media, about sexual harassment that they gone thru, in order to show that the perpetuators are just ordinary men in their industry, which is something that media previous misconception provided about. The first stories that reached the Swedish residents were from the Swedish film- and theater industry, and were also one of the most known and visible first call-out groups. They shared 703 different stories about sexual harassment to one of Sweden's leading newspapers, Svenska Dagbladet, in november of 2017.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Lärarutbildningen har tidigare fått mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som väntar dem ute i skolorna, särskilt vad gäller den blandade elevgruppen med många elever med annan etnisk, kulturell och språklig bakgrund än svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan är väsentligt för resultatet av deras skolgång och det visar sig att lärarnas attityder och förväntningar har stor påverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andraspråk för blivande lärare (LSI110) finns ett uttalat kursmål där studenternas egna värderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstående kursmål och ämnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lärarstudenter som läst svenska som andraspråk upplever att deras attityder förändrats under studietiden i ämnet och på vilket sätt attityderna eventuellt förändrats.Utifrån socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestående av en tanke-, en känslo- och en handlingskomponent vilka har använts som underlag för att fastställa informanternas upplevda attitydförändringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna främst upplever att deras attityder förändrats vad gäller deras tankar, men även deras känslor och handlingar har påverkats av svenska som andraspråksstudierna. Förändringen består främst utav en förstärkning av tidigare attityder samt en större förståelse och ödmjukhet gentemot andraspråkstalare och invandrare och därmed även starkare och mer positiva känslor till dessa och den situation de står inför i det svenska samhället. Informanterna har även i viss mån börjat handla annorlunda genom att numera stå upp för sina åsikter i större utsträckning än tidigare, se på andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt påverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.Några av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen är att svenska som andraspråksstudier i viss mån når det mål som står i kursplanen för LSI110 och att svenska som andraspråk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar är av vikt för verksamma lärare i den mångkulturella skolan som idag är ett faktum på många håll i Sverige..

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.