Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning.Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team.Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort. Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.

The purpose of this thesis is to compose a way for a small IT-company to communicate with their costumers and include them in the development of their IT-solution. The ambition with this study is to make this information strategy applicable to other small companies with the same problem.The empirics is built on literature studies and qualitative interviews which leads to a design proposition and try-outs with the target group. The results lead to a newsletter where news and information from the company could be presented simple and clear..

Hot och våld förekommer inom ambulanssjukvården. Ambulanspersonalen befinner sig ofta först på plats vid olyckor eller brottsplatser för att ta hand om sjuka och skadade människor. Vanligtvis är ambulanspersonalen ensamma och vid en del situationer förekommer missbruk eller andra sjukdomstillstånd, vilket kan göra patienterna aggressiva. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i Sverige och hur samspelet mellan vårdare och patient påverkas, samt hur ambulanspersonalen påverkas av hot och våld på sikt. Med hjälp av enkäter samlades data in.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012. Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

In the past year, Ozempic has been observed internationally, as well as in the Swedish press, due to its rapid rise in popularity, its off-label use for weight loss, and the ethical and societal debates surrounding availability and impact. The purpose of this study is to examine how Ozempic is portrayed in the four largest Swedish daily newspapers: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The aim of the thesis is to identify the frames within which the drug is described to acquire knowledge of how it influences public perception of it. Every article published between the first of March until the first of November has been included in the study, if it bottoms in the defined phonomenon. The method used is a qualitative text analysis in consideration of Entman?s framing theory, which is focusing on identifying dominant themes, problem definitions, proposed solutions, and the actors attributed responsibility in the coverage of Ozempic in Swedish press.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se.

Varje år utsätts ett stort antal vårdpersonal av hot och våld vilket påverkar deras hälsa, liv och omgivning. Detta är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att bli utsatt för hot och våld från vårdtagare. Studien har baserats på 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Kategorierna var: att bli förnedrad skapar rädsla, ilska och hat, att vara maktlös, utmattad och vilja fly, att vilja förstå och kunna hantera hotfulla möten, att risker och våld förebyggs genom stöd och ökad kunskap.

Magasinprogrammet Go?kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen.